Skolbyggnaden är dyster både utifrån och inifrån. Zachri (2002) hävdar att den fysiska miljön är av betydelse för elevernas sociala utveckling. Det saknas en lämplig fysisk miljö utanför klassrummet där eleverna kan tillbringa sin tid under rasterna. Dessutom brister vi med vuxennärvaro under rasterna. Möjligheten för att delta i olika aktiviteter under rasterna saknas. Ljudnivån på skolan är hög. Ibland hörs det svordomar med mera. Slag och skrik förekommer. Kränkning på alla nivåer. Lärarna skriker efter ekonomiska resurser för att främja demokrati. Kan vi göra någonting åt den fysiska miljön utan att det kostar mycket pengar?
Vi diskuterar mycket i skolan om vad som behövs göras så att skolan ska bli en trygg miljö där lärandet sker. Vi kommer med olika mobbningsplaner för att stävja all form av kränkande behandling. Vi målar om väggarna. Vi sätter upp nya gardiner. Vi köper nya bänkar. Men vi hinner aldrig diskutera varför eleverna gör som det de gör!! Frågan om hur vi kan vi främja demokrati i vårt dagliga pedagogiska arbete diskuteras för sällan i en skolan med låga kunskapsresultat!
Jag som pedagogisk ledare ska vara synlig och tillgänglig i verksamheten och leda det pedagogiska arbetet för att uppnå de nationella målen, både de hårda och mjuka värden. Detta betyder att jag måste prioritera bort alla kommunala möten som jag blir bjuden till vilket jag inte kan göra eftersom jag förväntas delta och samverka i samhälle för att främja lärande och demokrati. Vilket ska jag prioritera bort? För att leda det pedagogiska arbetet behöver jag delegera det administrativa arbetet. Alltså behöver jag en stab som arbetar administrativt vilket jag inte har råd med. Listan är lång över vad jag behöver göra för att kunna vara en pedagogisk ledare!! Var ska jag börja?
Lärarna håller fortfarande på att planera innehållet i undervisningen själva. Eleverna får vara med och bestämma en tidsplan för inlämningen av arbetsuppgifterna. Under arbetsperioden ser läraren det som sin uppgift att kontrollera att eleverna lämnar sina arbeten i tid. Hur ska läraren tillåta mer inflytande över undervisningen när trycket är så hårt från alla håll på lärarna för att leverera och höja resultaten?
Värdegrundsarbetet begränsas till en timme per vecka medan det bör genomsyra hela skoldagen. Hur ska vi lyckas med vårt demokratiska uppdraget då? Hur ska jag leda den trötte lärarens lärande och få honom eller henne att inse att det finns mycket att vinna, både i tid och kvalitet, genom att integrera kunskap, normer och värden till en helhet i den pedagogiska praktiken?
Betygen och terminsomdömen visar på stora brister i skolans måluppfyllelse. Färre än 50 procent av alla elever i årskurs 9 når målen i alla ämnen. Skolinspektionen kritiserar skolans inre arbete och skriver ner en lista om hur vi ska göra för att höja resultaten och uppnå de nationella målen. Inflytandeutrymmet är lika med noll. Hur gör vi för att få tillbaka inflytandet över skolans inre arbete? Just nu känns det som vi står och trampar i vatten och kan inte ens påverka skolans inre arbete.
Enligt skolverkets rapport¹ finns det en mängd olika faktorer som kan påverka kunskapsresultaten såsom samhällsfaktorer, reformer, resurser och skolans inre arbete. Det känns som om jag I en rad studier finns det ett tydligt samband mellan individens sociala bakgrund och kunskapsresultat. Andra faktorer av betydelse är föräldrarnas förväntningar på och ambitioner för sitt barn samt deras involvering i skolarbete. Ska vi på skolan kompensera för de brister som finns i samhället för att påverka elevernas prestation?
En rad studier visar också att skolor har alltmer homogena elevgrupper som gör att resultaten skiljer sig markant mellan skolorna. Föräldrarnas utbildningsnivå har fått en större betydelse för elevernas resultat. Detta är fallet också på vår skola. Just i denna fråga känns det maktlöst när en skola befinner sig i ett segregerat område. De flesta som bor i området är utsatta socio-ekonomiskt. Hur kan vi ändra på det och främja en likvärdig utbildning?
Vidare visar forskning på att en tydlig och aktiv lärare som engagerar och uppmuntrar alla elever och individanpassar undervisning utifrån elevers behov, förutsättning och erfarenheter påverkar resultaten positivt. Att erbjuda en god lärande miljö så att alla barn utvecklar i sin takt borde vara en angelägenhet i ett demokratiskt samhälle. Hur gör jag för att få alla lärare att bli engagerade och tro på att alla elever egentligen kan?
Det demokratiska uppdraget
Den svenska skolan har ett demokratiskt uppdrag. Den ska förmedla, förankra och gestalta demokratiska värden. Skolans uppgift är att tillföra kunskap och fostra eleverna till demokratiska medborgare. Skolan har att rätta sig efter lagar och förordningar, Lgr11, skollagen och lokala planer. Kommunen som är huvudman har ansvar för detta arbete bedrivs på skolan. Skolan har alltid haft uppgiften att fostra barn och ungdomar. Skolans roll har inte varit att enbart förmedla ämneskunnande utan att överföra normen och värden som samhälle efterfrågat.
Dagens samhälle är allt mer mångkulturellt. Detta betyder att människor har olika värderingar, formade av traditioner och erfarenheter. Att visa respekt och förståelse för andras ställningstaganden och värderingar samt ha en vilja att kontinuerligt och öppet diskutera värdegrundsfrågor är en av förutsättningarna för samhällets demokratiska utveckling.
Eleverna ska efter genomgången utbildning ha förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser. Elever förväntas utveckla förmågan att genom samtal, där de kritiskt prövar och fördjupar sina kulturella övertygelser, nå välgrundade övertygelser i frågor om social och individuell rättvisa.
Visionen i de pedagogiska idéer som Dewey och andra tidigare klassiker framhåller kan sägas rikta sig mot en helhetsinriktad umgängesform mellan lärare och elever. Demokratin förvaltas och fördjupas i arbetet med olika skolämnen. Genom att eleverna planerar delar av arbetet och sedan utvärderar det blir de mer delaktiga. Delaktigheten i planeringen och dokumentation ökar elevernas motivation för skolarbetet. Eleverna blir mer engagerade och får större lust när de kan påverka. Genom dialog om mål och delmål förstår eleverna vad som förväntas av dem, vilket ger ökad medvetenhet om vad som lärs och varför. Eleverna behöver känna till och förstå målen med sin utbildning1.
1 (Fritzell, 2003)
Under 1980-och 1990-talen skedde ett utbildningspolitiskt systemskifte från att som tidigare se utbildning som ”public good” till att i högra grad betrakta utbildning som ”private good”. Det handlar om en förskjutning från en samhällscentrerad demokratiuppfattning där medborgarna framhävs som ett kollektiv med en kollektiv identitet till en individcentrerad demokratiuppfattning där individen är suverän med ansvar för vilka beslut hon själv fattar. I den sistnämnda produceras välfärden offentligt men kan också produceras privat. Möjligheten till fria val och autonomi betonas. Lösningar är individuella.
I skolans styrdokument avspeglas denna förskjutning från public good till private good. Eleverna förväntas ta allt större ansvar för sina studier och har dessutom fått ökat inflytande över sina studier. De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, ska omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning.
Vad vi ska göra är kristallklart men hur vi ska göra det är ett dilemma just nu på en skola där alltmer fokus sätts på kunskapsresultaten. Risken är att demokratiuppdraget halkar efter!
Referenslista
Fritzell Christer (2003) Demokratisk kompetens-några steg mot en praktisk-pedagogisk deliberationsmodell, utbildning och demokrati, Örebro universitet.
Skolverket (2009) Vad påverkar resultaten i svensk skola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer.
Zackri Gunilla & Modigh Fredrik (2002)Värdegrundsboken, AB Danagårds grafiska.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar