Skolans uppdrag handlar om att förbereda barn och elever för att leva och verka i framtida samhälle. För att uppnå detta har man i europeiska unionen identifierat ett antal nyckelkompetenser som är nödvändiga för personlig kompetens, socialsammanhållning och anställbarhet i ett kunskapsbaserat samhälle. Kompetenserna omfattar social kompetens, lära att lära, kultur kompetens, digital kompetens, kommunikation på modersmålet och främmande språk, matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens samt företagaranda.
Den nya läroplanen och kursplanerna för grundskolan, (SFS2010:800) betonar vikten av att stimulera färdigheter och förmågor såsom att utveckla och stimulera kompetenser som att ta initiativ, ansvar och att omsätta idéer till handling, utveckla samarbete med omvärlden, samt samverkan med arbetslivet som lägger grunden för entreprenörskap. Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om företagande.
Förändring och utveckling är på gång men åt vilka håll går skolutvecklingen?
Skolutveckling går åt flera olika håll eftersom det finns olika perspektiv på skolutveckling. Skolan är komplex liksom resten av samhälle. Det finns inte en entydig bild av skolan att visa upp och därför går färden åt olika håll. Att det går åt olika håll är en fördel i ett öppet och demokratiskt samhälle, tycker jag. Gunnar B.& Scherp H.Å.(2009) presenterar fem olika perspektiv på skolutveckling som har ett gemensamt övergripande mål som syftar till elevens bästa. Skolutvecklingens mål är en bättre skola oavsett vilket perspektiv man tar till sig. Skolutveckling behövs för samhällsutveckling.
I skolvärlden har vi ett väldigt viktigt samhällsuppdrag där vi förväntas lämna ett stort bidrag för byggandet av ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. På vår skola finns det stora brister i skolans måluppfyllelse. Färre än 50 procent av alla elever i årskurs 9 når målen i alla ämnen. Endast 58 procent av eleverna är behöriga till studier inom gymnasieskolans nationella program, jämfört med 88 procent i riket. Det finns även stora skillnader mellan flickors och pojkars resultat där pojkarnas resultat ligger markant under flickornas. Vad påverkar resultaten på Ronnaskolan? Hur försäkrar vi oss kvalitet? Vilken forsknings metod bör vi använda oss av om vi nu ska bedöma kvaliteten på skolan? Och åt vilket håll kommer skolutveckling att gå till på Ronnaskolan?Vad påverkar resultaten på Ronnaskolan?
Enligt skolverkets rapport (2009), Vad påverkar resultaten i svensk grundskola finns en mängd olika faktorer som kan påverka kunskapsresultaten såsom samhällsfaktorer, reformer, resurser och skolans inre arbete. I en rad studier finns det ett tydligt samband mellan individens sociala bakgrund och kunskapsresultat. Andra faktorer av betydelse är föräldrarnas förväntningar på och ambitioner för sitt barn samt deras involvering i skolarbete. En rad studier visar också att skolor har alltmer homogena elevgrupper som gör att resultaten skiljer sig markant mellan skolorna. Föräldrarnas utbildningsnivå har fått en större betydelse för elevernas resultat. Forskningen har också identifierat faktorer på skol- och klassnivå som har betydelse på elevernas resultat såsom kamrateffekter och lärarförväntningar. Vidare visar forskning på att en tydlig och aktiv lärare som engagerar och uppmuntrar alla elever och individanpassar undervisning utifrån elevers behov, förutsättning och erfarenheter påverkar resultaten positivt. Vilka av ovannämnda faktorer påverkar resultaten på vår skola?
Skolinspektionen nämner i sin rapport (Dnr 43-2010:1414) att vi behöver vidta kraftfulla insatser för att öka måluppfyllelsen och förbättra elevernas resultat. Observationer och intervjuer som genomfördes av skolinspektionen visar på att det finns brister i skolans lärandemiljö. Det finns elever vid Ronnaskolan som inte upplever undervisningen som tillräckligt stimulerande. Vid lektionsbesök präglades flera lektioner av undervisning som var oengagerande. Undervisningen anpassas inte heller alltid till elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Alla elever studerade samma sak, oberoende av vilka förkunskaper de hade. Undervisningen i liten utsträckning anpassas till elevernas kulturella och språkliga erfarenheter. De lektionsbesök som genomfördes visar inga exempel på anpassning utifrån ett flerspråkigt eller interkulturellt perspektiv. De exempel på individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen som skolinspektionen har tagit del av är av varierande kvalitet och uppfyller inte alltid författningarnas krav. De individuella utvecklingsplanerna saknar en tydlig koppling till målen i varje ämne. I en del fall är det även otydligt vilka mål som elevens lärande beskrivs utifrån och i andra fall beskrivs elevens sociala utveckling på ett sätt som inte är förenligt med författningarna.
Under tre studiedagar arbetade vi för att öka förståelsen för hur var och en av oss kan bidra till att skapa en bra skola. Alla pedagoger som deltog var eniga om att det behövs ett pedagogiskt förhållningssätt som är entreprenöriellt där eleverna utvecklar kompetenser som att ta initiativ, ansvar och att omsätta idéer till handling. Vi diskuterade också vikten av att hos eleverna utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och samarbetsförmåga. Några av oss uttryckte behovet av att utveckla samarbete med omvärlden och arbetslivet och att undervisning bör vara verklighetsanknutet.
För att öka måluppfyllelse vill vi på Ronnaskolan konkretisera elevernas kunskaps- och utvecklingsmål samt kunskapsnivå. Vi vill förankra arbetet med kunskaps- eller bedömningsmatriser hos eleverna. För att nå till alla elever vill vi kartlägga elevernas läsutveckling och använda oss av en vetenskaplig metod för att arbeta med språkutvecklingen på skolan. Vi vill också utveckla användningen av digitala läroverktyg. Vi kommer att ha ämneskonferenser i F-9 perspektiv för att föra pedagogiska samtal om arbetssätt, mål och bedömning. Vi kom överens om att vi behöver utveckla den formativa bedömningen på elevernas kunskaper där vi kommer att använda oss av ett interaktivt arbetssätt. Vi strävar efter att hitta den enskilda elevens drivkraft. Vi vill skapa god stämning där vi ställer krav på en god fysisk och psykosocial miljö. Arbetet med åtgärdsprogram har belystes av många som ett utvecklingsområde. Vi vill skapa tydliga rutiner i tillvägagångssättet vid upprättandet av åtgärdsprogram. De flesta av er pedagoger önskar en fortbildning i arbetet med åtgärdsprogram.
Hur försäkrar vi oss kvalitet på Ronnaskolan?
Dahlberg F., Moss P., Pence A. (2009) ifrågasatt begreppet kvalitet och diskuterade frågan om vi befinner oss på väg från kvalitet och det moderna projektet till meningsskapande och det postmoderna projektet. Den post moderna projektet välkomnar subjektivitet, komplexitet, individuella och sociala olikheter som källor till kreativ anpassning. Ur det postmoderna perspektivet finns det ingen absolut kunskap och ingen absolut verklighet. Människor är engagerade i interaktioner med andra för att skapa mening och inte för att söka sanningen. I kap. 5 anser författarna att diskursen om kvalitet kan förstås som en produkt av upplysningstiden och modernitetens strävan efter ordning och kontroll och grundat på objektivitet och kvantifiering. Men om man har postmodernitetens linser kan man se ny diskurs om meningsskapande där omdömet utförs i interaktion med andra och är subjektivt.
Skolan är en politisk organisation som är mål- och resultat styrd. I varje mål- och resultatstyrd verksamhet måste verksamheten kunna följas upp och utvärderas. Det finns lagar och regler om våra skyldigheter att resultat följs upp och utvärderas systematiskt i förhållande till de nationella målen och målen i den lokala pedagogiska planeringen. Resultat ger underlag för förnyelse och förbättring i syfte att öka måluppfyllelse. (SFS2010:800, kap.4)
Den tydliga strävan efter kvalitet, ordning och kontroll ger behov, tycker jag att ta hjälp av systematiska och regelbundna observationer samt avstämningar och kartläggningar för att ta reda på vad som fungerar bra respektive behöver utvecklas. Informella möten och samtal med varandra och elever är givande men räcker inte. För att få syn på vad vi egentligen vet om vår skolas undervisning, vår syn på lärande, våra värderingar, samt hur vi arbetar med uppföljning och analys av elevers kunskapsutveckling bör vi också ha strukturerade samtal, observationer och reflektioner kring undervisningens organisation, innehåll, arbetssätt och resultat.
I den enskilde skolan ska de nationella målen konkretiseras och omsättas i praktisk handling. Man måste ta reda på i vilken grad eleverna når målen. Man behöver också titta på vad skolan har presterat. Uppföljning och utvärdering ska ske på alla nivåer i skolanssystemet. Som lärare och pedagogiska ledare behöver vi arbeta för att skapa förståelse för sambandet mellan orsaker och resultat och att därmed öka förståelsen för hur var och en kan bidra till att skapa en bra skola. Vi behöver ständigt analysera sambanden mellan förutsättningarna, det pedagogiska arbetet och vilka resultat skolan når. Olika förklaringar måste prövas till varför måluppfyllelsen är god eller mindre god.
Utvärdering utgör en kontinuerlig process som enligt Bjørndahl C.(2009) består av konstaterande, värdering och förbättring. Det är alltså något som alla pedagoger i viss utsträckning gör i sin praxis, men som pedagogisk ledare har jag ansvar att se till att det sker medvetet, genomtänkt och systematiskt.
Romback b. och Sahlin-Andersson K. (2002) diskuterar i sin bok användning och effekt av utvärdering och belyser vikten av att ingripa utvärderingsprocessen. De hävdar att det är ofta utvärderingsprocessen som påverka den utvärderande och kanske beställaren än själva slutliga rapporten. I skolvärlden brukar man prata om den demokratiska vägen i utvärderingsprocessen på lokalnivå. Genom att skapa dialog och delaktighet i utvärderingsprocessen ökar sannolikheten för att förändringar kommer till stånd. Relationer skapas och förtroende byggs upp under utvärderingsprocessen.
Baserat på min erfarenhet från skolvärlden är det problematiskt om utvärdering inte ses som en process där hela utvärderingsprocessen leder till reflektion och diskussion. Utvärdering kan också ses som problematiskt om man förväntas att omgående sätta igång en utvecklingsprocess. Resultaten från en utvärdering bör ses som en process där frågorna kommer upp på bordet, vilket ökar medvetenheten och bidrar till att lägga grunden till förändringar. Utvärdering leder inte direkt till förändring men ökar medvetenhet. Så småningom kan utvärdering bidra till att attityder förändras och leda till förändring.
Vilken forsknings metod bör vi använda oss av om vi nu ska bedöma kvaliteten på skolan?
Man bör, tycker jag använda sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Frågan lär bli i vilken utsträckning ska man välja den ena eller andra? Bjørndal C.(2002) hänvisar i kap. 6 till Holme och Solvang(1996) som skiljer mellan fyra karaktäriska drag där användning av det kvalitativa respektive det kvantitativa metoder visar på olika möjligheter och begränsningar. De fyra drag är undersökningens profil, undersökningens uppläggning, datainsamling och tolkning av data. Möjligheterna och begränsningarna samt för- och nackdelarna av både metoder är av komplex art och det kan vara svårt att välja mellan den ena eller andra. Det är dock viktigt att bedöma de starka och svaga sidor med de konkreta metoder man bestämmer sig för.
Åt vilket/vilka håll kommer skolutveckling att gå till på Ronnaskolan?
Cirka 95 procent av eleverna vid Ronnaskolan har utländsk bakgrund. Skolverkets nationella statistik från år 2010 visar att andelen elever i årskurs 9 som nådde målen i alla ämnen var 46 procent, vilket är en anmärkningsvärt låg andel i jämförelse med riket där 76 procent av eleverna nådde målen. Det är angeläget tycker jag att vi använder oss av forskning om framgångsrika skolor som grund för skolutveckling. Lennart Grosin (Berg, Gunnar & Scherp, Hans-Åke (red) (2003) skriver om skolutveckling som utveckling av framgångsrika skolor. Han beskriver det perspektivet som en strategi för att förstärka skolans förmåga att förbättra elevernas prestationer samt sociala och personliga anpassningar.
Grosins perspektiv skiljer sig från andra perspektiv genom att precisera skolutvecklingens yttersta mål vilket är att förbättra elevernas prestationer och anpassning. Vi på Ronnaskolan behöver helt enkelt skapa en framgångsrik skola där eleverna når goda resultat och utvecklas socialt gynnsamt oavsett yttre faktorer. Att höja resultaten är viktigt och angeläget för individer. De får högre inkomster, bättre hälsa, längre liv och större kontroll. För samhället blir det mindre kostnader för rättsväsendet, minskade sjukvårdskostnader, större ekonomisk tillväxt och förbättrad socialanpassning.
Grosin hänvisar till PESOK, det pedagogiska och sociala klimatet som är en dynamisk modell som omfattar såväl skolans kultur som faktorer på strukturell nivå. Grosins forskning visar på att elevernas framgång i studierna beror på attityderna från skolans personal än på elevernas sociala, etniska och ekonomiska förutsättningar. Rektors och lärarnas skicklighet avgör om en skola är bra eller inte. Lärarna har höga förväntningar på eleverna. Elevinflyttande bara när det gagnar verksamheten och skolans mål. De vuxna i skolan tar huvudansvaret för lärandet. Eleverna visar på ansvarstagandet. Skolan tar ansvar för elevernas lärande och deras attityder till lärande. Rektor är bärare av skolans vision och värdegrund. Hon/han besöker regelbundet lektioner och redovisar besöken för såväl elever som lärare. Eleverna går i skolan för att lära sig. Lärarsamverkan skapar ett klimat som främjar beröm och respekt.
“The test of successful education is not the amount of knowledge that a pupil takes away from school, but his appetite to know and his capacity to learn…” skrev Sir Richard Livingstone, president of Corpus Christi College, Oxford, 1941 om framgångsrika skolor. Kära kollegor, vi har ett viktigt samhällsuppdrag som handlar bland annat om att väcka elevernas lust att lära samt att lära de att lära. Låt oss bli en av Södertäljes framgångsrika skolor på att utbilda elever till att bli entreprenörer i sitt eget liv.
Referenslista
Berg, Gunnar & Scherp, Hans-Åke (red) (2003) Skolutvecklingens många ansikten.
Stockholm: Myndighetens för skolutveckling.
Bjørndal, Cato R. P. : Det värderande ögat : observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Nilsson, Björn 1. uppl. : - Stockholm : Liber, 2005
ISBN: 91-47-05311-9 (korr.) z 47-05311-9
Dahlberg, Gunilla; Moss, Peter & Pence, Alan (2001) Från kvalitet till meningsskapande
postmoderna perspektiv – exemplet förskolan. Stockholm: HLS förlag.
Rombach, Björn & Sahlin-Andersson, Kerstin (2002). Från sanningssökande till
styrmedel. Moderna utvärderingar i offentlig sektor. Stockholm: Santérus Förlag.
Skolverket (2009) Vad påverkar resultaten i svensk skola? Kunskapsöversikt om betydelsen
av olika faktorer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar