Att lära att lära – Det nya lärandet

Skolans uppdrag handlar om att förbereda barn och elever för att leva och verka i framtida samhälle. För att uppnå detta har man i Sverige identifierat ett antal nyckelkompetenser som är nödvändiga för personlig kompetens, socialsammanhållning och anställbarhet i ett kunskapsbaserat samhälle. Kompetenserna omfattar social kompetens, lära att lära, kultur kompetens, digital kompetens, kommunikation på modersmålet och främmande språk, matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens samt företagaranda.

Men varför ska eleverna lära sig lära? Vi har ALLTID undervisat eleverna det de behöver lära sig. Vi LÄRT UT. Vad har vi för roll om vi nu ska lära eleverna att lära? Hur ska vi göra det?

Svaret på varför är för att vi har blivit alltmer ett kunskapssamhälle. Därför blir det nödvändigt att lära sig att lära. Nyckeln till framgång är att snabbt och effektivt kunna ta till sig ny information och kunskap. Effektiv studie- och inlärningsteknik blir därför en alltmer uppmärksammad och betydelsefull del i skolutbildningen.

Ernest Boyer, en stor nytänkare när det gäller synen på pedagogik och undervisning skriver om förändringen i pedagogik och undervisning.”Ett paradigmskifte är på gång, skriver han. Det är en förändring ”From Teaching to Learning” – från undervisning till lärande. De traditionella undervisningsformerna börjar bli alltmer förlegade. Modern forskning om hjärnan och lärande har avslöjat deras ineffektivitet. Läraren som expert, kunskapsförmedlare och den som kontrollerar om den studerande lärt sig, förändras successivt till läraren som coacher, handledare, vägledare, inspiratör, samarbetspartner och en som, tillsammans med studiekamrater och ibland mottagare, bedömer lärandeprocesser, färdigheter och kompetenser.

Förändring och utveckling är på gång. Vilken grad av utveckling behöver vi? Ju, vi behöver en hållbar utveckling. Hållbar utveckling är ett begrepp som definieras som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Målet är att förbättra levnadsstandarden för oss människor samtidigt som man ska se till att kommande generationer ska få chansen att ha det lika bra. Lester Brown, amerikansk miljövetare introducerade begreppet 1981. Begreppet kom på den globala arenan i samband med FN-rapporten Vår gemensamma framtid 1987.

”Hållbar utveckling består av tre delar:

•Ekologisk hållbarhet, som handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de ”klarar av”.

•Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls.

•Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A5llbar_utveckling”

I skolvärlden har vi ett väldigt viktigt samhällsuppdrag där vi förväntas lämna ett stort bidrag för byggandet av ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. För att uppnå en hållbar utveckling behöver vi lärare och myndighetsutövare tolka skolans uppdrag och omsätta den i undervisningssituationer. För att uppnå det behöver vi följande strategier:

-Gemensam värdegrund,
-En god och likvärdig lärmiljö
-En lärande organisation
-Arbete för att stödja tillväxt och utveckling
-God ekonomisk hushållning

Varför all förändring? Låt mig göra mitt jobb!!!!!!!!

LÄRA SIG LÄRA ÄR ATT LÄRA SIG LEVA

Övning: ”Ibland lär man sig en ny sak direkt och ibland tar det tid innan den fastnat. Under den tiden kan det kännas mycket jobbigt. Låt mej illustrera med en övning: knäpp dina händer. Hur känns det? Skönt eller hur? Har du vänster eller höger tumme överst? Ta nu och lös upp fingrarna och flytta till nästa mellanrum och knäpp en gång till. Denna gång så att den andra tummen kommer överst. Hur känns det här? Konstigt eller hur? Det känns som om vissa fingrar håller på att strypas. Ändå kan det anatomiskt inte vara så stor skillnad på ena eller andra sättet. Skillnaden ligger främst i DIN känsla. Du har i ditt minne bevarat hur det "ska" kännas. Detta är den innersta kärnan i människans inbyggda motstånd mot förändring.” “All inlärning kräver någon form av avlärning.”

Förändring för en framgångsrik skola

Vem verkställer förändring och utveckling? Det är lärare som har tillräcklig kompetens i ämnet man undervisar i. En kompetent lärare uttrycker en stor tillit till sin metodiska och didaktiska kompetens som ger eleverna bäst förutsättningar för sitt lärande. Detta är en grund förutsättning för en framgångsrik skola.

Vart ska vi? Vi ska uppnå de nationella målen. Att inrikta verksamheten på att nå de nationella målen förutsätter också att målen är kända av all personal. Det innebär också kompetens att både kunna tolka uppdraget och att kunna omsätta det i en undervisning som utvecklar elevernas kunskaper så att de nationella målen kan nås.

Hur gör vi? Som lärare och pedagogisk ledare behöver vi arbeta för att skapa förståelse för sambandet mellan orsaker och resultat och att därmed öka förståelsen för hur var och en bidrar till att skapa en bra skola. Vi behöver ständigt analysera sambanden mellan förutsättningarna, det pedagogiska arbetet och vilka resultat skolan når. Olika förklaringar måste prövas till varför måluppfyllelsen är god eller mindre god. Detta kräver en lärande organisation.

Kännetecken på en lärande organisation(utdrag från skolverket):

-En vi känsla där bra resultat skapas tillsammans.

-Jobbar systemtematiskt med uppföljning och utvärdering.

-Fungerande rutiner som ständigt omprövas.

-Bedömer resultat och måluppfyllelse.

-Jämför sig med andra.

-Skapar strategier för de förändringar som behöver ske.

-Ansvarsfördelningen är tydlig och välkänd.

-Rätt kompetens finns på rätt plats.

-Beslut om åtgärder fattas utifrån analyserade resultat.

-Beslutsprocessen inte tar för lång tid.

-Visar upp framgång.

-Resultaten presenteras vid en lämplig tidpunkt.

-Håller koll på framtiden!

Vill du läsa mer?

Ernest Boyer http://www.niu.edu/stuaff/presentations/boyer%20-%20six%20principles.pdf

Distanskurs, Lära att lära, http://www.larstilscenter.se/attlara.pdf
Lära att lära http://europa.eu/quick-links/schools-universities/index_sv.htm

http://www.programkontoret.se/Program-Stipendier/Program1/Programmet-for-livslangt-larande/

Lära att lära är att lära sig leva http://www.pulsro.se/Texter/1LaraSigLeva.pdf
Social- och ekonomisksammanhållning i Europa.

http://europa.eu/legislation_summaries/employment_and_social_policy/growth_and_jobs/g24244_sv.htm

http://translate.google.se/translate?hl=sv&langpair=en%7Csv&u=http://en.wikipedia.org/wiki/Social_cohesion

Studieharmoni och stresshantering http://pulsro.se/

Från sanningssökande till styrmedel

Från sanningssökande till styrmedel, Moderna utvärderingar i offentlig sektor

Romback b. och Sahlin-Andersson K. är författarna till boken, Från sanningssökande till styrmede. Boken handlar om utvärderingar i eller av den offentliga sektorns organisationer. I kapitel 1 drar författarna sammans några slutsatser om moderna utvärderingar. Kapitlet tar också ett historiskt perspektiv på frågan om varifrån kommer utvärderingstrenden. I kapitel 2 drar författaren slutsatsen att utvärderingar sällan tycks användas i enlighet med spridda ideal om instrumentell användning. Kapitlet tar upp sex användningar av utvärdering, instrumentell, upplysande, legitimerande, interaktiv, taktisk och rituell användning. I kapitel 3 diskuteras möjligheten för en organisation att ta hjälp av utvärderingar för att undvika hinder att lära sig av sina misstag. Kapitel 4 tar upp frågan om utvärdering som styr medel i en verksamhet. Kapitlet belyser svårigheterna att i ett avreglerat system styra med hjälp av utvärdering. Kapitel sex diskuterar utvärderingarnas svårigheter och möjligheter att påverka en utveckling. För att en utvärdering ska bidra till en utveckling måste utvärderarna och de som ska driva verksamheten vidare acceptera utvärderingen. I sista kapitel drar författarna sammans några slutsatser om moderna utvärderingar. Boken är en tankställare inför framväxande och alltmer spridda utvärderingsideal och ambitioner.

Utvärdering används alltmer i olika sammanhang. Det ställs många frågor kring användandet och om utvärderingarnas resultat omsätts i handling. Utvärderingsinstrumentet används allt flitigare i offentliga verksamheter. En anledning till detta kan det vara för att offentliga myndigheter är målstyrda. Utvärdering av en målstyrd verksamhet är en uppföljning av de uppsatta målen. Utvärdering ger beslutsfattarna information om hur det går och är ett beslutunderlag för att gå vidare.

Den kommunala skolan är en offentlig verksamhet som är mål- och resultatstyrd. Utvärdering sker på lokal nivå, kommunal nivå och på nationell nivå. Mängder av utvärderingar genomförs årligen som kan ibland ses som tidskrävande och inte värdeskapande. I kap. 11 ger författarna en möjlig enkel förklaring till det ökade behovet av utvärdering i den offentliga sektorn. De offentliga organisationerna består av fler självständiga enheter. Varje enhet blir en egen organisation vars ledning använder utvärdering för att markera organisationers gränser. De kommunala skolorna är decentraliserade. Det leder till att avståndet till central ledning ökar som i sin tur ställer krav på utvärdering.

Utvärderingar i svensk offentlig sektor blir oftare mer avancerade och har höga ambitioner. Den nyare utvärderingstekniker ofta innehåller moment av dialog eller åtminstone socialt samspel. De görs alltmer synliga än tidigare som kan vara en annan förklaring till den kraftig ökning av utvärderingar. Författarna tycker att decentralisering, uppmärksamhet och kanske modetrenden har ökat antalet användare liksom dessas användning av utvärderingarnas resultat.

Författarna går sedan in på användandet av utvärderingar. Deras intryck är att användnings-sätten har ökat i antal. Deras ambition med denna skrift har varit att an sprida kunskap om att användandet av utvärdering inte har varit enbart ett instrument för sanningssökande. Utvärdering ses idag som ett bland fler styrinstrument. När man väl använder utvärdering som styrinstrument blir maktaspekten viktig. En annan intressant fråga är den legitimitet en utvärdering kan ge för att verkställa ett beslut.

När man väl diskuterar användning och effekt av utvärdering, tycker författarna att det är viktigt att ingripa utvärderingsprocessen. De hävdar att det är ofta utvärderingsprocessen som påverka den utvärderande och kanske beställaren än själva slutliga rapporten.

Frågan om, när och på vilket sätt utvärdering är och skulle vara ett styrinstrument belysas i boken men det slutliga svaret finns inte i boken. Författarnas ambition har varit att belysa användandet av utvärdering som styrinstrument.

Utvärdering, enligt författarna ofta inte kunnat ge entydiga svar dock lever förhoppningen att man med utvärderingar skulle kunna fastslå sanningen om värdet av en verksamhet. Samma förhoppningar pratar man om för att åstadkomma en organisation där utveckling är baserad på gemensamma lärdomar av egna och andras erfarenheter. Det som vi kallar lärande organisation där lärandet tänks ske på distans och utvärdering lär bli ett viktigt instrument.

Mot slutet av kapitel 11 skriver författarna om utvärdering som en problemorienterad metod som har blivit alltmer populär. Utvärdering i sig löser inga problem tvärtom kan problemen förvärras. Under utvecklingsprocessen ökar medvetenheten om att det kan finnas problem. Attraktionskraften för utvärderandet ligger i vår tro att vi kan lösa problem bara vi vet om dem. Lösningar har vi gått om. Det är brist på problem på vår tids organisationer. När vi väl har löst problemen är det givet att situationen blir bättre.

Författarna lyfter fram några problem som är generella tycker jag inom den offentliga sektorn. Att utvärdera, tycker författarna inte leder med automatik till förändringar. En utvärdering används ibland okritiskt och beställaren mer har genomfört utvärderingen för att det ska så vara. Ibland är beställaren helt enkelt inte beredd att ta till sig resultaten av en utvärdering. Ibland är förändrings-motståndet så stort så att utvärderingsresultat inte används i praktiken för att det handlar ibland om att bevaka sina intressen. Det kan också vara en fråga om rädsla för att förlora resurser och makt.

Som ledare för pedagogisk verksamhet som är politisk styrd känner jag igen ovannämnda problem med utvärdering där frustration, konflikter eller passivitet kan bli resultaten av olika typer av utvärderingar istället för förbättringar och förändringar. Utvärderingen har jag upplevt ger resultat när den är accepterad av både den som ska utvärderas och den som ska utvärdera. Resultaten av utvärderingen bör också presenteras i rätt tid i beslutprocessen samt att förslagen till förändring är väl underbyggda och relevanta. I skolvärlden brukar man prata om den demokratiska vägen i utvärderingsprocessen på lokalnivå. Genom att skapa dialog och delaktighet i utvärderingsprocessen ökar sannolikheten för att förändringar kommer till stånd. Relationer skapas och förtroende byggs upp under utvärderingsprocessen.
Det är viktigt dock att komma ihåg att resultaten på en utvärdering inte presenterar hela sanningen. Det är viktigt att förmedla det till medarbetarna. Den speglar de bedömningar som utvärderaren görs baserat på den information som inhämtades. Utvärdering är sällan eller aldrig det enda beslutunderlaget som man förmå tro ibland av politikerna för att legitimera ett beslut.

Baserat på min erfarenhet från skolvärlden är det problematiskt om utvärdering inte ses som en process där hela utvärderingsprocessen leder till reflektion och diskussion. Utvärdering kan också ses som problematiskt om man förväntas att omgående sätta igång en förändringsprocess. Resultaten från en utvärdering bör ses som en process där frågorna kommer upp på bordet, vilket ökar medvetenheten och bidrar till att lägga grunden till förändringar. Utvärdering leder inte direkt till förändring men ökar medvetenhet. Så småningom kan utvärdering bidra till att attityder förändras och leda till förändring.

Slutligen, tycker jag att vi sätter mer och mer tid på att utvärdera hit och ditt. Det blir mindre och mindre tid som är avsatt i den dagliga verksamheten för diskussion och reflektion där frågor tas om hand och leder till förbättring och förändring. Boken har väckt några frågor hos mig: Ska man ifrågasätta vissa utvärderingar och helt enkelt inte genomföra dem om man tycker att de inte gagnar den egna verksamhet eller ska vi ägna oss mer tid för att utvärdera utvärderingar eller utvärderare? Hur vet vi vilken utvärdering kan vi använda oss av som ett styrmedel för organisationen? Är utvärdering en modetrend som är på väg att dö ut eller håller den på att bli ännu mer komplicerad och kräver ännu mer kunskap och kompetenser för att hantera den? Befinner vi oss i en förvaltningsfas där det är brist på problem och därför genomför vi utvärderingar för att finna problem som vi har inga problem på att hitta lösning för?

Profiler - Så gör du profilen enklare att hitta

Profiler - Så gör du profilen enklare att hitta

Rektors ansvar att utreda

Rektors utredningsansvar i frågor
rörande diskriminering, kränkande
särbehandling eller kränkande behandling


Den kommunala skolverksamheten är en politisk organisation och styrs av offentligrättsliga föreskrifter. Boström V och Lundmark K (2009), skriver i kap. 4 om det offentliga skolväsendet. En kommunal skola har alltid varit en förvaltnings- myndighet och en del av en kommunalnämnd och därmed en kommunal förvaltningsmyndighet som är regelstyrd. Detta innebär att Kommunallagens bestämmelser om nämnder reglerar kommunala skolor. Nämnden å andra sidan kan delegera sin besluträtt till anställda inom nämnden. I många fall får alltså beslut fattas på nämndens vägnar av tjänsteman inom en skolnämnd, t.ex. en rektor. Därför är det intressant för mig som går rektorsprogrammet och har en biträdande rektorstjänst och är på väg att bli rektor i en kommunal grundskola att undersöka rektorsansvar att utreda och i synnerlighet skyldighet att utreda i frågor rörande diskriminering1, kränkande särbehandling2 eller kränkande behandling3 där det finns en hel del offentligrättsliga föreskrifter.


Vad säger Lagen?

I regeringsformen(1974:152) som är en av Sveriges fyra grundlagar och handlar om hur Sverige ska styras och i 2 kap. finns vårt grundläggande fri - och rättigheter. Här i kap. 2: 22.7 § skrivs om medborgarens skydd mot missgynnande på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung eller på grund av kön (15 och 16 §§).

I diskrimineringslagen (2008:567) 2 kap 3§ står det att är arbetsgivaren är skyldig att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier. I 7§ är utbildningsanordnare skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden.


Björkman(2009) förklarar i kap. 5 i sin bok, om beslutprocessen i kommunen och ansvars fördelning. Besluten i kommunen fattas av de förtroendevalda i respektive nämnden utom i de fall av icke-principiell och mer rutinbetonad karaktär då en anställd har fått på delegation att besluta, t.ex. om socialt bistånd 6 kap.33-38§§KL.

Enligt kommunallag (1991:900) 13-15§§ beslutar nämnderna i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning skall vara ansvariga för. Nämnderna ansvarar också för att verkställa fullmäktiges beslut och redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort som har delegerats till dem.

Södertälje kommun är arbetsgivaren för kommunala grundskolor i kommunen och min arbetsgivare och har det övergripande ansvaret. Grundskolorna som tillhör den kommunala sfären är en del av en utbildningsnämnd och därmed en kommunal-förvaltningsmyndighet. Utbildningsnämnden har ansvaret för förvaltning av skolor i kommunen och har beslutanderätt. Nämnden kan delegera sin besluträtt till anställda inom nämnden. I många fall får alltså beslut fattas på nämndens vägnar av tjänstemän inom en utbildningsnämnd, t.ex. en rektor. I kapitel 3 kommer jag att redovisa det som rektor i Södertälje kommun har ansvar för i frågor rörande diskriminering, kränkande särbehandling eller kränkande behandling.

I det 6.e kapitel av den nya skollagen som beslutades av riksdagen den 22 juni och träder i kraft 1 augusti 2010 står det att en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.

Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen(2008:567). Prop. 2009/10:165. Här återigen är det arbetsgivaren som är skyldig att utreda och inte rektor.

Som jag har nämnt tidigare är en kommunal skola en del av en kommunalnämnd och därmed en kommunal förvaltningsmyndighet. Därför blir det intressant för mig att undersöka rektors skyldighet som myndighetsutövare i de berörda frågorna.
I förvaltningslagen(1986:223) står det att en förvaltningsmyndighet beslutar i enskilda ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda eller mot kommun. I handläggning av ärende med tillämpning av lag får ingen varken riksdagen, kommunfullmäktige eller annan myndighet lägga sig i beslutsfattande.

Begreppet myndighetsutövning är inte definierat i någon författningsregel, utan begreppet konkretiseras av uttalanden i propositioner och andra s.k. lagförarbeten samt av prejudikat och andra auktoritativa avgöranden och analys av dessa litteraturen.

Myndighetsutövning sammanfattar jag som utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart förhållande. Myndighetsutövning skall vara grundad på lag eller annan författning. Den är ensidigt, bindande, de enskilde i beroendeförhållande, och är inte i form av råd, upplysningar etc. Myndighetsutövning är alltså en befogenhet för myndigheten att fata beslut, vilket innebär att det normalt måste finnas ett författningsstöd för avgörandet.

Som rektor och myndighetsutövare skall man tillämpa legalitetsprincipen där maktutövningen är normbunden . Myndighetsutövning innebär att man enbart får göra det man har kompetens att göra. I myndighetsutövningen står ingen över ”lagen eller rättsordningen inte ens riksdagen. Lag kan enbart ändras med lag. En myndighet är både normgivare och rättstillämpare, Rättssäkerhet skall försäkras.

En skola är en praktisk verksamhet där det sker handläggning av ärenden och myndighetsutövning. Förvaltningslagen har endast några få regler som anger att skolan vid kontakter med allmänheten ska vara servisinriktad och tillgänglig samt att myndigheter är skyldiga att hjälpa varandra. Rektors ansvar att utreda lär bli, tycker jag en myndighetsutövning om man har fått det delegerat från nämnden i kommunen.

Arbetarskyddsstyrelsen beslutade den 21 september 1993 (AFS 1993:17)
och meddelade med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen (1977:1166) en del föreskrifter i frågan om kränkande särbehandling. I dessa föreskrifter står det att om tecken på kränkande särbehandling visar sig skall motverkande åtgärder snarast vidtas och följas upp. Därvid skall särskilt utredas om orsakerna till brister i samarbetet står att finna i arbetets organisation. Det övergripande ansvaret alltså ligger på arbetsgivaren. Rektorn nämns inte och inget direkt ansvar läggs på rektor eller någon annan anledningsfunktion i verksamheten. Prop.2005/06:38 s.140 f. 1999/2000:JO1, s.354

Arbetsmiljöansvaret ligger ofta på en juridisk person, t.ex. en kommun. Nämnden inom kommunen som tilldelas dess uppgifter bär alltså på ansvaret. Har nämnden sedan i sin tur lagt ut uppgifterna på förvaltningschef, rektor eller lärare kan dessa ställas till ansvar. AML 3:2 a, 1 st. AML 2:5, AML 3:3, 1sr, NJA 2004 s.80

Diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande
behandling och ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat
arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Rektor som är verksamhets chef bör driva ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering, kränkande särbehandling samt kränkande behandling. Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och åtgärda det inträffade.

I skolverkets allmänna råd om att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (SKOLFS 2009:38) står det att det bör finnas rutiner för hur informationen mellan huvudmannen, personal, barn, elever och vårdnadshavare ska ske då någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling. Ansvarsfördelningen mellan huvudmannen och rektorn bör vara tydlig.

En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till detta samt omfatta både den eller de som kan ha utövat kränkningen och den som blivit utsatt för den. Utredningen bör ledas av rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion om någon i personalen misstänks för att ha utsatt ett barn eller en elev för trakasserier eller kränkande behandling. Varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl det barn eller den elev som blivit utsatt som till den eller dem som utövat kränkningen. De vidtagna åtgärderna bör följas upp och utvärderas. Utredningen, åtgärderna och uppföljningen av dessa bör dokumenteras. Tydliga rutiner för akuta och uppföljande åtgärder avseende inträffade kränkningar och hur dessa ska dokumenteras, samt en beskrivning av hur barn och elever har varit delaktiga i arbetet med att ta fram planerna.

Dessa allmänna råd grundar sig på bestämmelserna i skollagen (1985:1100),
diskrimineringslagen (2008:567), förordningen (2006:1083) om barns och
elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande
behandling samt läroplanerna. Här läggs ansvaret för att utreda på rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion dock de allmänna råden är inte bindande och därför är rektor inte skyldig att utreda om hon inte fått det delegerat av arbetsgivaren, i synnerlighet utbildningsnämnden.

I Södertälje kommun nämns inte någonting om rektors ansvar att utreda i delegationsordning. Rektor ansvarar för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörigheter, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Vems ansvar att utreda när någon i verksamheten får kännedom om att någon har blivit kränkt ser olika ut. Jag valde två skolor och läste deras likabehandlingsplan. I den ena skola är det all personal som har ansvar att utreda så fort en kränkande handling uppmärksammas barnen sinsemellan. Det som är lagöverträdelse polisanmäls.
Om det finns uppgifter om att en vuxen har kränkt en vuxen eller en elev ansvarar rektor för att en utredning påbörjas och genomförs.

I den andra skolan står det tydligt att rektor ska se till att utredning görs och åtgärder vidtas om skolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer.

Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. SkolL 1:2-9§. Skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 1985 års skollag är i huvudsak oförändrade flyttas över till ett nytt kapitel, 6 kap., i den nya skollagen och innebär att om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.SkolL 14 a:3§ SkolL14a:9 SkolL 14a:11 SkolL14a:6-8 Prop.2005/06:38 s.88ff. Huvudman är också skadeståndansvarig SkolL14a:12 Kollektivavtalet Allmänna bestämmelser 6§ st.2 och LAS 7§ st.2 S.190-241. Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt14 a kap. ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet.

Skadeståndslag (1972:207) 3 kap 2 § 2st anger staten eller en kommun skall ersätta skada på grund av att någon annan kränks på sätt som anges i 2 kap. 3 § genom fel eller försummelse vid sådan myndighetsutövning.

I LOA14-19§§ står det att den som gjort sig skyldig till allvarliga fel eller försummelse i arbete(tjänsteförseelse) kan meddelas disciplinpåföljd. Det kan bli fråga om varning och löneavdrag med högst 25 procent i högst 30 dagar. Genom kollektivavtal får avvikelser göras från 15 §. Sådana kollektivavtal får tillämpas också på arbetstagare som inte är medlemmar i den avtalsslutande arbetstagarorganisationen, om de sysselsätts i ett sådant arbete som avses med avtalet.
I kap 4 i boken Allmän förvaltning hävdar författarna att disciplinansvar som finns i LOA 14-2 är det ansvar som följer av arbetsrättsliga regler. De gäller däremot inte för kommunalanställda, vilkas disciplinansvar i stället regleras genom kollektivavtal.

I svenska författningssamling är det huvudmannen som är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

I det 6.e kapitel av den nya skollagen som beslutades av riksdagen den 22 juni och träder i kraft 1 augusti 2010 står det att en förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.

Rektorn nämns inte i författningen som ansvarig för att utreda i frågor rörande diskriminering, kränkande särbehandling eller kränkande behandling. Därför drar jag slutsatsen att rektor inte är skyldig att utreda i frågor rörande diskriminering, kränkande särbehandling eller kränkande behandling om det inte har delegerats till rektor av kommunens nämnd. Huvudmannen är skadeståndsansvarig.

Rektor har ansvaret att bedriva ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering, kränkande särbehandling samt kränkande behandling. Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten ska rektor enligt den nya lagen informera huvudmannen som är skyldig att utreda och åtgärda det inträffade.

I Södertälje kommun finns inte någon skriven delegation på rektors ansvar att utreda däremot skrivs det i likabehandlingsplanen i de två skolor som jag valde vems ansvar det är att utreda. Rektor som verksamhetschef är skyldig att informera huvudmannen när skolans åtgärder inte leder till att kränkande behandling upphör.

Tyvärr hittade jag inga rättsfall som kunde vara ett stöd för att svara på vad det blir för rättsföljder om en rektor inte utreder ett fall där en arbetstagare utsatts för kränkande behandling. Det fanns ett rättsfall dock där en 13-årig skolelev, som under en träslöjdslektion kränkts av sin slöjdlärare, har tillerkänts skadestånd för kränkning enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den kränkande behandlingen har bedömts motsvara ett ofredande enligt 4 kap. 7 § brottsbalken. Tingsrätten förpliktade kommunen att till A.A. betala 5 000 kr jämte ränta (NJA 2006 s.170). Rektor hade ansvaret för arbetsmiljön och det insågs att rektor har fullföljt det som han har ansvar för.

I skolverkets allmänna råd om att främja likabehandling och förebygga diskriminering, står det att utredningen bör ledas av rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion om någon i personalen misstänks för att ha utsatt ett barn eller en elev för trakasserier eller kränkande behandling. Personligen, om jag får bestämma skulle jag följa skolverkets allmänna råd. Att ansvaret att utreda läggs på kommunen och i synnerlighet utbildningsnämnden kommer det att utgöra en stor belastning på nämnden och därmed en fördröjning av att utsätta de nödvändiga åtgärderna. Å andra sidan bör inte ansvaret att utreda läggas på personal. Det är en arbetsbelastning på skolpersonal där man kan riskera rättssäkerheten.


Källförteckning

Björkman Ulla och Lundin Olle , Kommunen & Lagen-en introduktion, upplaga 2, Iustus förlag, 2009

Boström Viola och Lundmark Kjell (red), Skoljuridik, , Upplaga 1:1 2009 Liber


Strömberg Håkan och Lundell Bengt, Allmän förvaltningsrätt, 24:e upplagan, Liber AB 2006

www.lagen.nu, http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3910 100724
http://www.av.se/dokument/afs/AFS1993_17.pdf
100724
http://www.lagrummet.se/rattsinformation/forfattningar/

http://www.av.se/dokument/afs/AFS1993_17.pdf 100724
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1994:1194

100728

https://lagen.nu/dom/nja/2005s385 100722

https://lagen.nu/dom/rh/2009:67 100730

The New York Times, July 8, 2010

The Medium Is the Medium

David Brooks published an article in the New York Times on using the internet versus books to enhance learning. Brooks’ article shows an extreme conservative view on the topic. His text is nothing but an argumentative text with nothing new but rather old dusty arguments of conservatives who lack the skills and abilities to take in the new technologies and adapt them to what we already have to benefit the needs of human kind, both now and in the future.

Brooks announces in his article good news that will benefit the disadvantaged students. Researchers, do not ask me in which field or who is sponsoring them, gave 852 disadvantaged students 12 books (of their own choosing) to take home at the end of the school year. They did this for three successive years. Do not ask me neither what he or they mean by disadvantaged nor how old these advantaged are???

Technologies significantly affect human as well as other animal species' ability to control and adapt to their natural environments. The Internet, have lessened physical barriers to communication and allowed humans to interact freely on a global scale. Technologies are products of innovative people who do not necessarily have 1000 books in their homes.

"According to these researchers, the students who brought the books home had significantly higher reading scores than other students. These students were less affected by the “summer slide” — the decline that especially afflicts lower-income students during the vacation months. In fact,just having those 12 books seemed to have as much positive effect as attending summer school."I ask myself: Why? Is it because they felt privileged? Did they experience some attention or care for the first time? I wonder what the aim of this study is. Isn’t it a bit lame result? The more you read, the higher your reading scores become!!

Brooks goes on dwelling on this study, along with many others to illustrate the tremendous power of books. "We already knew, from research in 27 countries, that kids who grow up in a home with 500 books stay in school longer and do better. This new study suggests that introducing books into homes that may not have them also produces significant educational gains." I aks myself again:Is it about the number of books in a home or about people who own this number of books in their homes?

Brooks relates to a study in North Carolina to support his argument on how badly is Internet usage is affectting students’ results with significant result declines in math and reading scores.Yes,sure! I answer. For sure many students are not using technology to learn more maths or to develop reading skills. Their teachers have to show them the way. When you take children to the library, you explain to them time by time how to use the library, how to behave and most importantly children are told from which section to select!!

This study, according to Brooks, following up on others, finds that broadband access is not necessarily good for kids and may be harmful to their academic performance. I am lost here and ask myself the following question: Is this study claiming that future citizens should not acquire IT skills? How can using the internet be harmful to academic performance in a way that is different to any medium of communication that can exist in a learning environment?

The studies mentioned by Brooks used data from 2000 to 2005 . According to Brooks, these two studies feed into the debate that is now surrounding Nicholas Carr’s book, “The Shallows.” Carr argues that the Internet is leading to a short-attention-span culture. He cites a pile of research showing that the multidistraction, hyperlink world degrades people’s abilities to engage in deep thought or serious contemplation. Well,I am not going to sit here and defend the usage of ICT by students. I ask you , dear reader, to use Internet to check out what most ministries of education around the world are doing to direct the usage of ICT to motivate the young learners and improve academic results. It’s a bit naive to say that having 500 books will improve students' results in maths and reading.

Brooks ends his article with a conservative glimpse of hope that may be in the future we will witness a debate change into build an Internet counterculture that will better attract people to serious learning.I really wonder in which age he’s living in!

I do agree though with Brooks that literary world helps you become cultivated, mastering significant things of lasting import. To learn these sorts of things, you have to defer to greater minds than your own. You have to take the time to immerse yourself in a great writer’s world. You have to respect the authority of the teacher. The literary culture still produces better students.

I think the challenge is not to find a medium to achieve better result. Our role as educators is to coach young learners to

- be passionate about achieving their goals;
- have a spirit of adventure;
- have a strong need to achieve and seek personal accomplishment;
- be self-confident and self-reliant;
- are goal-oriented
- are innovative, creative, and versatile
- are persistent
- are hardworking and energetic
- have a positive attitude
- are willing to take initiative
- And have a strong sense of commitment.

THAT IS THE CHALLENGE AND THAT IS WHAT THE DEBATE SHOULD BE ABOUT AND NOT WHICH MEDIUM WE SHOULD USE!

A Summer Day

Well, here's another summer where I master the art of wasting my life time. I am sitting here in my summer house convincing myself that I have the prefect life. I have a decent job, a loving husband and 2 beautiful children, an apartment in a prestigeous area in Stockholm and a summer house by the lake about 100 km south of Stockholm.

Well, I am not a woman who appreciates free time. Free time is time of depression. I start to contemplate about life and mankind. I do not like to go out as going out means consuming the money I earned by working my ass off all year.

Today has been a bad day as my computer is not supplying me with what I need so I guess I need to go out and do my share of consumption, i.e. buy a new computer.

Once upon a time, books were my best friends. Nowadays, the computer is taking the place of many best friends I used to have. My best friends are collecting dust while waiting for me. Why do you think this is happening? Let me know:)

What Do You Expect

Most probably, you googled the word expectations so, you ended up here. I do not know why you typed this word but what I know for sure is that you are looking for an experience! Am I right? If yes, carry on reading but I do not garanty a joyful experience or an adrenaline rush.