rörande diskriminering, kränkande
särbehandling eller kränkande behandling
Den kommunala skolverksamheten är en politisk organisation och styrs av offentligrättsliga föreskrifter. Boström V och Lundmark K (2009), skriver i kap. 4 om det offentliga skolväsendet. En kommunal skola har alltid varit en förvaltnings- myndighet och en del av en kommunalnämnd och därmed en kommunal förvaltningsmyndighet som är regelstyrd. Detta innebär att Kommunallagens bestämmelser om nämnder reglerar kommunala skolor. Nämnden å andra sidan kan delegera sin besluträtt till anställda inom nämnden. I många fall får alltså beslut fattas på nämndens vägnar av tjänsteman inom en skolnämnd, t.ex. en rektor. Därför är det intressant för mig som går rektorsprogrammet och har en biträdande rektorstjänst och är på väg att bli rektor i en kommunal grundskola att undersöka rektorsansvar att utreda och i synnerlighet skyldighet att utreda i frågor rörande diskriminering1, kränkande särbehandling2 eller kränkande behandling3 där det finns en hel del offentligrättsliga föreskrifter.
Vad säger Lagen?
I regeringsformen(1974:152) som är en av Sveriges fyra grundlagar och handlar om hur Sverige ska styras och i 2 kap. finns vårt grundläggande fri - och rättigheter. Här i kap. 2: 22.7 § skrivs om medborgarens skydd mot missgynnande på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung eller på grund av kön (15 och 16 §§).
I diskrimineringslagen (2008:567) 2 kap 3§ står det att är arbetsgivaren är skyldig att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier. I 7§ är utbildningsanordnare skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden.
Björkman(2009) förklarar i kap. 5 i sin bok, om beslutprocessen i kommunen och ansvars fördelning. Besluten i kommunen fattas av de förtroendevalda i respektive nämnden utom i de fall av icke-principiell och mer rutinbetonad karaktär då en anställd har fått på delegation att besluta, t.ex. om socialt bistånd 6 kap.33-38§§KL.
Enligt kommunallag (1991:900) 13-15§§ beslutar nämnderna i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning skall vara ansvariga för. Nämnderna ansvarar också för att verkställa fullmäktiges beslut och redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort som har delegerats till dem.
Södertälje kommun är arbetsgivaren för kommunala grundskolor i kommunen och min arbetsgivare och har det övergripande ansvaret. Grundskolorna som tillhör den kommunala sfären är en del av en utbildningsnämnd och därmed en kommunal-förvaltningsmyndighet. Utbildningsnämnden har ansvaret för förvaltning av skolor i kommunen och har beslutanderätt. Nämnden kan delegera sin besluträtt till anställda inom nämnden. I många fall får alltså beslut fattas på nämndens vägnar av tjänstemän inom en utbildningsnämnd, t.ex. en rektor. I kapitel 3 kommer jag att redovisa det som rektor i Södertälje kommun har ansvar för i frågor rörande diskriminering, kränkande särbehandling eller kränkande behandling.
I det 6.e kapitel av den nya skollagen som beslutades av riksdagen den 22 juni och träder i kraft 1 augusti 2010 står det att en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen(2008:567). Prop. 2009/10:165. Här återigen är det arbetsgivaren som är skyldig att utreda och inte rektor.
Som jag har nämnt tidigare är en kommunal skola en del av en kommunalnämnd och därmed en kommunal förvaltningsmyndighet. Därför blir det intressant för mig att undersöka rektors skyldighet som myndighetsutövare i de berörda frågorna.
I förvaltningslagen(1986:223) står det att en förvaltningsmyndighet beslutar i enskilda ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda eller mot kommun. I handläggning av ärende med tillämpning av lag får ingen varken riksdagen, kommunfullmäktige eller annan myndighet lägga sig i beslutsfattande.
Begreppet myndighetsutövning är inte definierat i någon författningsregel, utan begreppet konkretiseras av uttalanden i propositioner och andra s.k. lagförarbeten samt av prejudikat och andra auktoritativa avgöranden och analys av dessa litteraturen.
Myndighetsutövning sammanfattar jag som utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart förhållande. Myndighetsutövning skall vara grundad på lag eller annan författning. Den är ensidigt, bindande, de enskilde i beroendeförhållande, och är inte i form av råd, upplysningar etc. Myndighetsutövning är alltså en befogenhet för myndigheten att fata beslut, vilket innebär att det normalt måste finnas ett författningsstöd för avgörandet.
Som rektor och myndighetsutövare skall man tillämpa legalitetsprincipen där maktutövningen är normbunden . Myndighetsutövning innebär att man enbart får göra det man har kompetens att göra. I myndighetsutövningen står ingen över ”lagen eller rättsordningen inte ens riksdagen. Lag kan enbart ändras med lag. En myndighet är både normgivare och rättstillämpare, Rättssäkerhet skall försäkras.
En skola är en praktisk verksamhet där det sker handläggning av ärenden och myndighetsutövning. Förvaltningslagen har endast några få regler som anger att skolan vid kontakter med allmänheten ska vara servisinriktad och tillgänglig samt att myndigheter är skyldiga att hjälpa varandra. Rektors ansvar att utreda lär bli, tycker jag en myndighetsutövning om man har fått det delegerat från nämnden i kommunen.
Arbetarskyddsstyrelsen beslutade den 21 september 1993 (AFS 1993:17)
och meddelade med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen (1977:1166) en del föreskrifter i frågan om kränkande särbehandling. I dessa föreskrifter står det att om tecken på kränkande särbehandling visar sig skall motverkande åtgärder snarast vidtas och följas upp. Därvid skall särskilt utredas om orsakerna till brister i samarbetet står att finna i arbetets organisation. Det övergripande ansvaret alltså ligger på arbetsgivaren. Rektorn nämns inte och inget direkt ansvar läggs på rektor eller någon annan anledningsfunktion i verksamheten. Prop.2005/06:38 s.140 f. 1999/2000:JO1, s.354
Arbetsmiljöansvaret ligger ofta på en juridisk person, t.ex. en kommun. Nämnden inom kommunen som tilldelas dess uppgifter bär alltså på ansvaret. Har nämnden sedan i sin tur lagt ut uppgifterna på förvaltningschef, rektor eller lärare kan dessa ställas till ansvar. AML 3:2 a, 1 st. AML 2:5, AML 3:3, 1sr, NJA 2004 s.80
Diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande
behandling och ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat
arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Rektor som är verksamhets chef bör driva ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering, kränkande särbehandling samt kränkande behandling. Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och åtgärda det inträffade.
I skolverkets allmänna råd om att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (SKOLFS 2009:38) står det att det bör finnas rutiner för hur informationen mellan huvudmannen, personal, barn, elever och vårdnadshavare ska ske då någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling. Ansvarsfördelningen mellan huvudmannen och rektorn bör vara tydlig.
En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till detta samt omfatta både den eller de som kan ha utövat kränkningen och den som blivit utsatt för den. Utredningen bör ledas av rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion om någon i personalen misstänks för att ha utsatt ett barn eller en elev för trakasserier eller kränkande behandling. Varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl det barn eller den elev som blivit utsatt som till den eller dem som utövat kränkningen. De vidtagna åtgärderna bör följas upp och utvärderas. Utredningen, åtgärderna och uppföljningen av dessa bör dokumenteras. Tydliga rutiner för akuta och uppföljande åtgärder avseende inträffade kränkningar och hur dessa ska dokumenteras, samt en beskrivning av hur barn och elever har varit delaktiga i arbetet med att ta fram planerna.
Dessa allmänna råd grundar sig på bestämmelserna i skollagen (1985:1100),
diskrimineringslagen (2008:567), förordningen (2006:1083) om barns och
elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande
behandling samt läroplanerna. Här läggs ansvaret för att utreda på rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion dock de allmänna råden är inte bindande och därför är rektor inte skyldig att utreda om hon inte fått det delegerat av arbetsgivaren, i synnerlighet utbildningsnämnden.
I Södertälje kommun nämns inte någonting om rektors ansvar att utreda i delegationsordning. Rektor ansvarar för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörigheter, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Vems ansvar att utreda när någon i verksamheten får kännedom om att någon har blivit kränkt ser olika ut. Jag valde två skolor och läste deras likabehandlingsplan. I den ena skola är det all personal som har ansvar att utreda så fort en kränkande handling uppmärksammas barnen sinsemellan. Det som är lagöverträdelse polisanmäls.
Om det finns uppgifter om att en vuxen har kränkt en vuxen eller en elev ansvarar rektor för att en utredning påbörjas och genomförs.
I den andra skolan står det tydligt att rektor ska se till att utredning görs och åtgärder vidtas om skolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer.
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. SkolL 1:2-9§. Skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 1985 års skollag är i huvudsak oförändrade flyttas över till ett nytt kapitel, 6 kap., i den nya skollagen och innebär att om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.SkolL 14 a:3§ SkolL14a:9 SkolL 14a:11 SkolL14a:6-8 Prop.2005/06:38 s.88ff. Huvudman är också skadeståndansvarig SkolL14a:12 Kollektivavtalet Allmänna bestämmelser 6§ st.2 och LAS 7§ st.2 S.190-241. Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt14 a kap. ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet.
Skadeståndslag (1972:207) 3 kap 2 § 2st anger staten eller en kommun skall ersätta skada på grund av att någon annan kränks på sätt som anges i 2 kap. 3 § genom fel eller försummelse vid sådan myndighetsutövning.
I LOA14-19§§ står det att den som gjort sig skyldig till allvarliga fel eller försummelse i arbete(tjänsteförseelse) kan meddelas disciplinpåföljd. Det kan bli fråga om varning och löneavdrag med högst 25 procent i högst 30 dagar. Genom kollektivavtal får avvikelser göras från 15 §. Sådana kollektivavtal får tillämpas också på arbetstagare som inte är medlemmar i den avtalsslutande arbetstagarorganisationen, om de sysselsätts i ett sådant arbete som avses med avtalet.
I kap 4 i boken Allmän förvaltning hävdar författarna att disciplinansvar som finns i LOA 14-2 är det ansvar som följer av arbetsrättsliga regler. De gäller däremot inte för kommunalanställda, vilkas disciplinansvar i stället regleras genom kollektivavtal.
I svenska författningssamling är det huvudmannen som är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
I det 6.e kapitel av den nya skollagen som beslutades av riksdagen den 22 juni och träder i kraft 1 augusti 2010 står det att en förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
Rektorn nämns inte i författningen som ansvarig för att utreda i frågor rörande diskriminering, kränkande särbehandling eller kränkande behandling. Därför drar jag slutsatsen att rektor inte är skyldig att utreda i frågor rörande diskriminering, kränkande särbehandling eller kränkande behandling om det inte har delegerats till rektor av kommunens nämnd. Huvudmannen är skadeståndsansvarig.
Rektor har ansvaret att bedriva ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering, kränkande särbehandling samt kränkande behandling. Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten ska rektor enligt den nya lagen informera huvudmannen som är skyldig att utreda och åtgärda det inträffade.
I Södertälje kommun finns inte någon skriven delegation på rektors ansvar att utreda däremot skrivs det i likabehandlingsplanen i de två skolor som jag valde vems ansvar det är att utreda. Rektor som verksamhetschef är skyldig att informera huvudmannen när skolans åtgärder inte leder till att kränkande behandling upphör.
Tyvärr hittade jag inga rättsfall som kunde vara ett stöd för att svara på vad det blir för rättsföljder om en rektor inte utreder ett fall där en arbetstagare utsatts för kränkande behandling. Det fanns ett rättsfall dock där en 13-årig skolelev, som under en träslöjdslektion kränkts av sin slöjdlärare, har tillerkänts skadestånd för kränkning enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den kränkande behandlingen har bedömts motsvara ett ofredande enligt 4 kap. 7 § brottsbalken. Tingsrätten förpliktade kommunen att till A.A. betala 5 000 kr jämte ränta (NJA 2006 s.170). Rektor hade ansvaret för arbetsmiljön och det insågs att rektor har fullföljt det som han har ansvar för.
I skolverkets allmänna råd om att främja likabehandling och förebygga diskriminering, står det att utredningen bör ledas av rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion om någon i personalen misstänks för att ha utsatt ett barn eller en elev för trakasserier eller kränkande behandling. Personligen, om jag får bestämma skulle jag följa skolverkets allmänna råd. Att ansvaret att utreda läggs på kommunen och i synnerlighet utbildningsnämnden kommer det att utgöra en stor belastning på nämnden och därmed en fördröjning av att utsätta de nödvändiga åtgärderna. Å andra sidan bör inte ansvaret att utreda läggas på personal. Det är en arbetsbelastning på skolpersonal där man kan riskera rättssäkerheten.
Källförteckning
Björkman Ulla och Lundin Olle , Kommunen & Lagen-en introduktion, upplaga 2, Iustus förlag, 2009
Boström Viola och Lundmark Kjell (red), Skoljuridik, , Upplaga 1:1 2009 Liber
Strömberg Håkan och Lundell Bengt, Allmän förvaltningsrätt, 24:e upplagan, Liber AB 2006
www.lagen.nu, http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3910 100724
http://www.av.se/dokument/afs/AFS1993_17.pdf
100724
http://www.lagrummet.se/rattsinformation/forfattningar/
http://www.av.se/dokument/afs/AFS1993_17.pdf 100724
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1994:1194
100728
https://lagen.nu/dom/nja/2005s385 100722
https://lagen.nu/dom/rh/2009:67 100730
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar