Romback b. och Sahlin-Andersson K. är författarna till boken, Från sanningssökande till styrmede. Boken handlar om utvärderingar i eller av den offentliga sektorns organisationer. I kapitel 1 drar författarna sammans några slutsatser om moderna utvärderingar. Kapitlet tar också ett historiskt perspektiv på frågan om varifrån kommer utvärderingstrenden. I kapitel 2 drar författaren slutsatsen att utvärderingar sällan tycks användas i enlighet med spridda ideal om instrumentell användning. Kapitlet tar upp sex användningar av utvärdering, instrumentell, upplysande, legitimerande, interaktiv, taktisk och rituell användning. I kapitel 3 diskuteras möjligheten för en organisation att ta hjälp av utvärderingar för att undvika hinder att lära sig av sina misstag. Kapitel 4 tar upp frågan om utvärdering som styr medel i en verksamhet. Kapitlet belyser svårigheterna att i ett avreglerat system styra med hjälp av utvärdering. Kapitel sex diskuterar utvärderingarnas svårigheter och möjligheter att påverka en utveckling. För att en utvärdering ska bidra till en utveckling måste utvärderarna och de som ska driva verksamheten vidare acceptera utvärderingen. I sista kapitel drar författarna sammans några slutsatser om moderna utvärderingar. Boken är en tankställare inför framväxande och alltmer spridda utvärderingsideal och ambitioner.
Utvärdering används alltmer i olika sammanhang. Det ställs många frågor kring användandet och om utvärderingarnas resultat omsätts i handling. Utvärderingsinstrumentet används allt flitigare i offentliga verksamheter. En anledning till detta kan det vara för att offentliga myndigheter är målstyrda. Utvärdering av en målstyrd verksamhet är en uppföljning av de uppsatta målen. Utvärdering ger beslutsfattarna information om hur det går och är ett beslutunderlag för att gå vidare.
Den kommunala skolan är en offentlig verksamhet som är mål- och resultatstyrd. Utvärdering sker på lokal nivå, kommunal nivå och på nationell nivå. Mängder av utvärderingar genomförs årligen som kan ibland ses som tidskrävande och inte värdeskapande. I kap. 11 ger författarna en möjlig enkel förklaring till det ökade behovet av utvärdering i den offentliga sektorn. De offentliga organisationerna består av fler självständiga enheter. Varje enhet blir en egen organisation vars ledning använder utvärdering för att markera organisationers gränser. De kommunala skolorna är decentraliserade. Det leder till att avståndet till central ledning ökar som i sin tur ställer krav på utvärdering.
Utvärderingar i svensk offentlig sektor blir oftare mer avancerade och har höga ambitioner. Den nyare utvärderingstekniker ofta innehåller moment av dialog eller åtminstone socialt samspel. De görs alltmer synliga än tidigare som kan vara en annan förklaring till den kraftig ökning av utvärderingar. Författarna tycker att decentralisering, uppmärksamhet och kanske modetrenden har ökat antalet användare liksom dessas användning av utvärderingarnas resultat.
Författarna går sedan in på användandet av utvärderingar. Deras intryck är att användnings-sätten har ökat i antal. Deras ambition med denna skrift har varit att an sprida kunskap om att användandet av utvärdering inte har varit enbart ett instrument för sanningssökande. Utvärdering ses idag som ett bland fler styrinstrument. När man väl använder utvärdering som styrinstrument blir maktaspekten viktig. En annan intressant fråga är den legitimitet en utvärdering kan ge för att verkställa ett beslut.
När man väl diskuterar användning och effekt av utvärdering, tycker författarna att det är viktigt att ingripa utvärderingsprocessen. De hävdar att det är ofta utvärderingsprocessen som påverka den utvärderande och kanske beställaren än själva slutliga rapporten.
Frågan om, när och på vilket sätt utvärdering är och skulle vara ett styrinstrument belysas i boken men det slutliga svaret finns inte i boken. Författarnas ambition har varit att belysa användandet av utvärdering som styrinstrument.
Utvärdering, enligt författarna ofta inte kunnat ge entydiga svar dock lever förhoppningen att man med utvärderingar skulle kunna fastslå sanningen om värdet av en verksamhet. Samma förhoppningar pratar man om för att åstadkomma en organisation där utveckling är baserad på gemensamma lärdomar av egna och andras erfarenheter. Det som vi kallar lärande organisation där lärandet tänks ske på distans och utvärdering lär bli ett viktigt instrument.
Mot slutet av kapitel 11 skriver författarna om utvärdering som en problemorienterad metod som har blivit alltmer populär. Utvärdering i sig löser inga problem tvärtom kan problemen förvärras. Under utvecklingsprocessen ökar medvetenheten om att det kan finnas problem. Attraktionskraften för utvärderandet ligger i vår tro att vi kan lösa problem bara vi vet om dem. Lösningar har vi gått om. Det är brist på problem på vår tids organisationer. När vi väl har löst problemen är det givet att situationen blir bättre.
Författarna lyfter fram några problem som är generella tycker jag inom den offentliga sektorn. Att utvärdera, tycker författarna inte leder med automatik till förändringar. En utvärdering används ibland okritiskt och beställaren mer har genomfört utvärderingen för att det ska så vara. Ibland är beställaren helt enkelt inte beredd att ta till sig resultaten av en utvärdering. Ibland är förändrings-motståndet så stort så att utvärderingsresultat inte används i praktiken för att det handlar ibland om att bevaka sina intressen. Det kan också vara en fråga om rädsla för att förlora resurser och makt.
Som ledare för pedagogisk verksamhet som är politisk styrd känner jag igen ovannämnda problem med utvärdering där frustration, konflikter eller passivitet kan bli resultaten av olika typer av utvärderingar istället för förbättringar och förändringar. Utvärderingen har jag upplevt ger resultat när den är accepterad av både den som ska utvärderas och den som ska utvärdera. Resultaten av utvärderingen bör också presenteras i rätt tid i beslutprocessen samt att förslagen till förändring är väl underbyggda och relevanta. I skolvärlden brukar man prata om den demokratiska vägen i utvärderingsprocessen på lokalnivå. Genom att skapa dialog och delaktighet i utvärderingsprocessen ökar sannolikheten för att förändringar kommer till stånd. Relationer skapas och förtroende byggs upp under utvärderingsprocessen.
Det är viktigt dock att komma ihåg att resultaten på en utvärdering inte presenterar hela sanningen. Det är viktigt att förmedla det till medarbetarna. Den speglar de bedömningar som utvärderaren görs baserat på den information som inhämtades. Utvärdering är sällan eller aldrig det enda beslutunderlaget som man förmå tro ibland av politikerna för att legitimera ett beslut.
Baserat på min erfarenhet från skolvärlden är det problematiskt om utvärdering inte ses som en process där hela utvärderingsprocessen leder till reflektion och diskussion. Utvärdering kan också ses som problematiskt om man förväntas att omgående sätta igång en förändringsprocess. Resultaten från en utvärdering bör ses som en process där frågorna kommer upp på bordet, vilket ökar medvetenheten och bidrar till att lägga grunden till förändringar. Utvärdering leder inte direkt till förändring men ökar medvetenhet. Så småningom kan utvärdering bidra till att attityder förändras och leda till förändring.
Slutligen, tycker jag att vi sätter mer och mer tid på att utvärdera hit och ditt. Det blir mindre och mindre tid som är avsatt i den dagliga verksamheten för diskussion och reflektion där frågor tas om hand och leder till förbättring och förändring. Boken har väckt några frågor hos mig: Ska man ifrågasätta vissa utvärderingar och helt enkelt inte genomföra dem om man tycker att de inte gagnar den egna verksamhet eller ska vi ägna oss mer tid för att utvärdera utvärderingar eller utvärderare? Hur vet vi vilken utvärdering kan vi använda oss av som ett styrmedel för organisationen? Är utvärdering en modetrend som är på väg att dö ut eller håller den på att bli ännu mer komplicerad och kräver ännu mer kunskap och kompetenser för att hantera den? Befinner vi oss i en förvaltningsfas där det är brist på problem och därför genomför vi utvärderingar för att finna problem som vi har inga problem på att hitta lösning för?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar