Meningsskapande undervisning

Skolan har ett väldigt viktigt samhällsuppdrag där all personal förväntas lämna ett stort bidrag för byggandet av ett långsiktigt, stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Att höja kunskapsresultaten är viktigt och angeläget för individer. Högre utbildning ger högre inkomster, bättre hälsa, längre liv och större kontroll. För samhället blir det mindre kostnader för rättsväsendet, minskade sjukvårdskostnader, större ekonomisk tillväxt och förbättrad socialanpassning. Avsikten med denna skrift är att presentera en utvecklingsstrategi, nämligen meningsskapande undervisning som jag tror på och hävdar att den är huvudnyckeln till en högre mål- och resultatuppfyllelse på skolan. Jag kommer att beskriva nu-läget. Därefter kommer jag att presentera vart vi ska och hur vi kan ta oss dit, motivera mitt val samt presentera tillvägagångssätt dit, med utgångspunkt från ett förståelsebaserat ledarskap1 och en lärande organisation2. Var är vi? Vi befinner oss under en förändringsprocess. Förändringsprocessen påbörjades läsåret 10/11 med en ny läroplan. Många pedagoger konstaterat att undervisning bör utvecklas så att den är anpassad till varje individs behov och förutsättning. Många elever i dagsläget är uppgivna och har ingen tro på framtiden. De ser ingen vits med att lära sig. Eleverna har fortfarande för lite inflytande över undervisnings-former och arbetssätt. Eleverna vet vad de ska lära sig och hur de ska visa sina kunskaper men vet inte varför de ska lära sig just det kunskapsområde och öva på dess förmåga. Kunskapsresultaten är fortfarande för låga. Analysen av dokumenten, resultat, observationer och strukturerade samtal både enskilt och i grupp visar på att vi fortfarande löser problem på samma sätt som tidigare och vi använder oss av samma metoder i klassrummet. Vi har gjort nya kombinationer av gamla mönster, vilket håller oss kvar i gamla traditioner. Jag ser att tankemönstren är oförändrade. Det vi har gjort är förändringar av första ordningen som är av organisatorisk och administrativ natur med syfte att skapa en effektiv organisation med tydliga rutiner och regler så att vi kan fokusera på det didaktiska arbetet i klassrummet. Organisatoriskt har vi gått från exkludering av elever i behov av stöd/särskilt stöd till inkludering i syfte att skapa en skola för alla där undervisning är anpassad efter elevernas behov och förutsättningar. Jag anser att skolan måste genomföra en förändring av andra ordningen. Vart ska vi? Vår strävan i skolan är att alla elever som lämnar skolan efter avslutad utbildning har god social och kulturell kompetens samt utmärkta kunskaper. Eleverna når goda resultat och utvecklas socialt gynnsamt. Hur tar vi oss dit? Vår nästa utvecklingsstrategi är att skapa meningsskapande undervisning som är huvudnyckeln till en högre mål- och resultatuppfyllelse på skolan. Vad kännetecknas en meningsskapande undervisning? Jag tog fram tre kriterier som kommer att ta oss till önskat läge. 1-All planering och undervisning är målstyrd, utmanande och har en innehållslig och metodologisk variation, samt kännetecknas av studiero och en ömsesidig respekt mellan lärare och elev. 2-Undervisning är anpassad efter elevernas behov och förutsättningar. 3-Lärare ger kontinuerlig återkoppling på elevernas lärande. Elever lär sig att lära genom att självskatta eget lärande och andras. Varför just dessa kriterier? Enligt Hattie J.6 bör vi synliggöra lärande. Fokus bör ligga på hur undervisningen främjar lärande. Undervisningen måste kontinuerligt och systematiskt kritiskt granskas, följas upp och utvärderas så att den alltid stödjer varje barns kunskaps- och socialutveckling. Nya metoder och arbetssätt bör prövas, utvecklas och forsknings förankras. Han tycker att vi behöver utmana vår syn på bedömning och ge kontinuerligt återkoppling som främjar lärande. Att eleverna vet vad som ska bedömas är centralt i lärande bedömning. Enligt Hattie4handlar elevers framgång om hur det ser ut i klassrummet. Forskningen visar på att ovannämnda kriterier har stor betydelse för elevernas hela utveckling både självförtroende, självkänsla och kognitiva utveckling. Att anpassa planeringen och genomförandet av undervisning efter elevernas behov och förutsättningar är en grunddemokratisk princip, där vi inkluderar alla elever. Vi visar ett av de grundläggande värdena i skollagen, nämligen alla människors lika värde. I den nya skollagen finns det tydliga krav på ovannämnda kriterier. Skolverket kom ut med allmänna råd för att tydliggöra kraven i författningarna och förordningar i frågan om planering och genomförande av undervisning. Går det att försäkra kvalitet i undervisning? Dahlberg F m.fl.7 har ifrågasatt begreppet kvalitet och diskuterade frågan om vi befinner oss på väg från kvalitet till meningsskapande, ett paradigmskifte, det postmoderna projektet. I detta projekt välkomnas subjektivitet, komplexitet, individuella och sociala olikheter som källor till kreativ anpassning. Ur det postmoderna perspektivet finns det ingen absolut kunskap och ingen absolut verklighet. Om vi har postmodernitetens linser kan man se en ny diskurs som är meningsskapande där omdömet utförs i interaktion med andra och är subjektivt. Om vi antar att vi är på väg ifrån det moderna projektet, vad behöver vi för att utmärka vår undervisning som meningsskapande? Hur går vi tillväga för att uppfylla kriterierna? Vi behöver följande: 1- Skapa samsyn Hur gör vi samsyn? Hur lär vi tillsammans? Du ser en sak och jag en annan. Hur lär vi oss tillsammans så att vi ser varandras bilder och kanske får en ny gemensam förståelse? Det är viktigt, tycker jag att skapa en lärande organisation och blir duktiga på att lära oss tillsammans som organisation. Vi står inför en förändring och behöver lära oss ett sätt att skapa bra resultat på ett nytt sätt där vi vågar experimentera och göra tillsammans. När en grupp ”gör” lär deltagarna sig vad som fungerar och vad som inte gör. Det kräver av oss dock att trycka på pausknappen för våra förutfattade meningar och våga delta i syfte att utforska tillsammans. Min uppgift lär bli att få er att vilja delta fullt ut. Enligt Ahrenfelt B 8 kräver en förändring av andra ordning att vi ifrågasätter oss själva och inte problemet. Att vi flyttar in frågeställningen i oss själva. Att vi vågar gå utanför egna ramar och attityder. Vi ifrågasätter organisationskulturen. Att vi når en inre kontroll och metanivå. Vi accepterar motståndets oro och ångest. Detta leder till personlig utveckling och därmed en förändring av andra ordning. I dagsläget finns det enligt Ahrenfelt B4en motivationsklyfta mellan chefen och medarbetare eftersom förberedelseperioden tar tid. *Chefen har lagt egen tveksamhet och eget förändringsmotstånd bakom sig och befinner sig i medvetenhetsfasen, det vill säga att organisationen måste genomföra förändringen. Utifrån erfarenhet kan motivationsklyftan kan förhindra ledarens förståelse för organisationen, var medarbetarna befinner sig och hur deras bilder av verkligheten ser ut. Enligt Starratt R5 är det nödvändigt för skolledare att alltid visa på ett proaktivt ansvar, personlig och yrkesmässig a autenticitet, och en bekräftande, kritisk och tillåtande närvaro. 2- Föra dialog För att få syn på vad vi egentligen vet om vår skolas undervisning, vår syn på lärande, våra värderingar, samt hur vi arbetar med uppföljning och analys av elevers kunskapsutveckling, bör vi, tycker jag, ha strukturerade samtal, observationer och reflektioner kring undervisningens organisation, innehåll, arbetssätt och resultat. Som pedagogisk ledare har jag ansvaret att se till att det sker medvetet, genomtänkt och systematiskt. Ur det postmoderna perspektivet, lever vi alla i samma värld, men den ser olika ut för var och en av oss. När en person gör iakttagelser och söker information, är det naturligt att tolkning sker i enlighet med rådande förståelse. Det är i kommunikation med andra som en gemensam förståelse skapas och bildar den grund för den kompetens som individer och grupper utvecklar i arbete. 3- Kompetensutveckling Vi behöver förstärka också vår kompetens så att undervisningen i arbetslaget alltid är målstyrd, utmanande och har en innehållslig och metodologisk variation, samt kännetecknas av studiero och en ömsesidig respekt mellan lärare och elev. Därför bör skolledning erbjuda ett pedagogiskt smörgåsbord, en mångfald av kompetensutveckling anpassad efter behov och förutsättningar, två timmar per månad. Skolor bör också samverka med Special Pedagogiska Skolmyndigheten i frågan om en god lärande miljö som är anpassad efter elevernas behov och förutsättningar. Myndigheten erbjudar distanskurser och handledning som ett led i arbete med elever i behov av stöd eller särskilt stöd. Varje arbetslag startar eget utvecklingsprojekt och blir ett lärlag. 4- Verktyg - Samarbetsövningar och teambuilding med tydligt syfte mot måluppfyllelse minst två gånger per termin. Vi behöver även träffas utanför jobbet, göra saker tillsammans, lära känna personen bakom yrkesrollen. - Gemensamma rutiner och tydlig ansvarsfördelning. - Årscykel för det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) med delmål som går att mäta, följa upp och utvärdera. - Gemensam dagordning, standardagenda. - Visuell planering så att det är lätt att se hur olika aktiviteter förhåller sig till varandra. - Arbetslagstid två timmar per vecka för att: -upprätta en handlingsplan som innehåller de processer som vi behöver för att uppfylla kriterierna. Tillsammans fördelar ni arbetet. Tid bestäms för uppföljning och utvärdering. Rektor eller biträdande rektor träffar varje arbetslag i rullande schema under läsåret för att följa upp processen och föra pedagogiska diskussioner. - kunna tillsammans identifiera en förväntansstruktur och kvalitetskrav på det didaktiska arbetet i klassrummet för att kunna följa upp och utvärdera vår planering och genomförande av undervisning. -ha pedagogiska samtal kring teman livslångt lärande, god lärande miljö och bedömning för lärande. - Digital elev-och lärarplattform för att öppna möjligheten för innovativa sätt att lära, samt underlätta all pedagogisk dokumentation på elevernas lärande. Både elever och lärare får låna var sin dator för att möjliggöra användning av information-och kommunikationsteknik som pedagogisk resurs. Mina förhoppningar är, att tillsammans med er, entusiastiska lärare föra strukturerade samtal, observationer och reflektioner kring undervisningens organisation, innehåll, arbetssätt och resultat med syfte att leda vår skolutveckling framåt så att den svarar mot de nationella målen och bidra till att varje elev utvecklas efter egna förutsättningar och behov. Referenslista 1 Sandberg, J. Targama, A. (1998) Ledning och förståelse. Lund: Studentlitteratur 2 Berg, Gunnar & Scherp, Hans-Åke (red) (2003) Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndighetens för skolutveckling. 3 Ahrenfelt, Bo (2001). Förändring som tillstånd: att leda förändrings-och utvecklingsarbete i företag och organisationer.2.(rev) uppl. Ed.2001, Lund: Studentlitteratur. 4 Ahrenfelt, Bo (2001). Förändring som tillstånd: att leda förändrings-och utvecklingsarbete i företag och organisationer.2.(rev) uppl. Ed.2001, Lund: Studentlitteratur. 5 Staarat, Robber J. (2005) Etiskt ledarskap, med fokus på skolan. Liber 6 Hattie, (2011) Synligt lärande. Presentation av en Studie om vad som påverkar elevers studieresultat. 7 Dahlberg, Gunilla; Moss, Peter & Pence, Alan (2001) Från kvalitet till meningsskapande, postmoderna perspektiv – exemplet förskolan. Stockholm: HLS förlag. 8 Ahrenfelt, Bo (2001). Förändring som tillstånd: att leda förändrings-och utvecklingsarbete i företag och organisationer.2.(rev) uppl. Ed.2001, Lund: Studentlitteratur.