Att lära att lära – Det nya lärandet

Skolans uppdrag handlar om att förbereda barn och elever för att leva och verka i framtida samhälle. För att uppnå detta har man i Sverige identifierat ett antal nyckelkompetenser som är nödvändiga för personlig kompetens, socialsammanhållning och anställbarhet i ett kunskapsbaserat samhälle. Kompetenserna omfattar social kompetens, lära att lära, kultur kompetens, digital kompetens, kommunikation på modersmålet och främmande språk, matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens samt företagaranda.

Men varför ska eleverna lära sig lära? Vi har ALLTID undervisat eleverna det de behöver lära sig. Vi LÄRT UT. Vad har vi för roll om vi nu ska lära eleverna att lära? Hur ska vi göra det?

Svaret på varför är för att vi har blivit alltmer ett kunskapssamhälle. Därför blir det nödvändigt att lära sig att lära. Nyckeln till framgång är att snabbt och effektivt kunna ta till sig ny information och kunskap. Effektiv studie- och inlärningsteknik blir därför en alltmer uppmärksammad och betydelsefull del i skolutbildningen.

Ernest Boyer, en stor nytänkare när det gäller synen på pedagogik och undervisning skriver om förändringen i pedagogik och undervisning.”Ett paradigmskifte är på gång, skriver han. Det är en förändring ”From Teaching to Learning” – från undervisning till lärande. De traditionella undervisningsformerna börjar bli alltmer förlegade. Modern forskning om hjärnan och lärande har avslöjat deras ineffektivitet. Läraren som expert, kunskapsförmedlare och den som kontrollerar om den studerande lärt sig, förändras successivt till läraren som coacher, handledare, vägledare, inspiratör, samarbetspartner och en som, tillsammans med studiekamrater och ibland mottagare, bedömer lärandeprocesser, färdigheter och kompetenser.

Förändring och utveckling är på gång. Vilken grad av utveckling behöver vi? Ju, vi behöver en hållbar utveckling. Hållbar utveckling är ett begrepp som definieras som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Målet är att förbättra levnadsstandarden för oss människor samtidigt som man ska se till att kommande generationer ska få chansen att ha det lika bra. Lester Brown, amerikansk miljövetare introducerade begreppet 1981. Begreppet kom på den globala arenan i samband med FN-rapporten Vår gemensamma framtid 1987.

”Hållbar utveckling består av tre delar:

•Ekologisk hållbarhet, som handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de ”klarar av”.

•Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls.

•Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A5llbar_utveckling”

I skolvärlden har vi ett väldigt viktigt samhällsuppdrag där vi förväntas lämna ett stort bidrag för byggandet av ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. För att uppnå en hållbar utveckling behöver vi lärare och myndighetsutövare tolka skolans uppdrag och omsätta den i undervisningssituationer. För att uppnå det behöver vi följande strategier:

-Gemensam värdegrund,
-En god och likvärdig lärmiljö
-En lärande organisation
-Arbete för att stödja tillväxt och utveckling
-God ekonomisk hushållning

Varför all förändring? Låt mig göra mitt jobb!!!!!!!!

LÄRA SIG LÄRA ÄR ATT LÄRA SIG LEVA

Övning: ”Ibland lär man sig en ny sak direkt och ibland tar det tid innan den fastnat. Under den tiden kan det kännas mycket jobbigt. Låt mej illustrera med en övning: knäpp dina händer. Hur känns det? Skönt eller hur? Har du vänster eller höger tumme överst? Ta nu och lös upp fingrarna och flytta till nästa mellanrum och knäpp en gång till. Denna gång så att den andra tummen kommer överst. Hur känns det här? Konstigt eller hur? Det känns som om vissa fingrar håller på att strypas. Ändå kan det anatomiskt inte vara så stor skillnad på ena eller andra sättet. Skillnaden ligger främst i DIN känsla. Du har i ditt minne bevarat hur det "ska" kännas. Detta är den innersta kärnan i människans inbyggda motstånd mot förändring.” “All inlärning kräver någon form av avlärning.”

Förändring för en framgångsrik skola

Vem verkställer förändring och utveckling? Det är lärare som har tillräcklig kompetens i ämnet man undervisar i. En kompetent lärare uttrycker en stor tillit till sin metodiska och didaktiska kompetens som ger eleverna bäst förutsättningar för sitt lärande. Detta är en grund förutsättning för en framgångsrik skola.

Vart ska vi? Vi ska uppnå de nationella målen. Att inrikta verksamheten på att nå de nationella målen förutsätter också att målen är kända av all personal. Det innebär också kompetens att både kunna tolka uppdraget och att kunna omsätta det i en undervisning som utvecklar elevernas kunskaper så att de nationella målen kan nås.

Hur gör vi? Som lärare och pedagogisk ledare behöver vi arbeta för att skapa förståelse för sambandet mellan orsaker och resultat och att därmed öka förståelsen för hur var och en bidrar till att skapa en bra skola. Vi behöver ständigt analysera sambanden mellan förutsättningarna, det pedagogiska arbetet och vilka resultat skolan når. Olika förklaringar måste prövas till varför måluppfyllelsen är god eller mindre god. Detta kräver en lärande organisation.

Kännetecken på en lärande organisation(utdrag från skolverket):

-En vi känsla där bra resultat skapas tillsammans.

-Jobbar systemtematiskt med uppföljning och utvärdering.

-Fungerande rutiner som ständigt omprövas.

-Bedömer resultat och måluppfyllelse.

-Jämför sig med andra.

-Skapar strategier för de förändringar som behöver ske.

-Ansvarsfördelningen är tydlig och välkänd.

-Rätt kompetens finns på rätt plats.

-Beslut om åtgärder fattas utifrån analyserade resultat.

-Beslutsprocessen inte tar för lång tid.

-Visar upp framgång.

-Resultaten presenteras vid en lämplig tidpunkt.

-Håller koll på framtiden!

Vill du läsa mer?

Ernest Boyer http://www.niu.edu/stuaff/presentations/boyer%20-%20six%20principles.pdf

Distanskurs, Lära att lära, http://www.larstilscenter.se/attlara.pdf
Lära att lära http://europa.eu/quick-links/schools-universities/index_sv.htm

http://www.programkontoret.se/Program-Stipendier/Program1/Programmet-for-livslangt-larande/

Lära att lära är att lära sig leva http://www.pulsro.se/Texter/1LaraSigLeva.pdf
Social- och ekonomisksammanhållning i Europa.

http://europa.eu/legislation_summaries/employment_and_social_policy/growth_and_jobs/g24244_sv.htm

http://translate.google.se/translate?hl=sv&langpair=en%7Csv&u=http://en.wikipedia.org/wiki/Social_cohesion

Studieharmoni och stresshantering http://pulsro.se/

Från sanningssökande till styrmedel

Från sanningssökande till styrmedel, Moderna utvärderingar i offentlig sektor

Romback b. och Sahlin-Andersson K. är författarna till boken, Från sanningssökande till styrmede. Boken handlar om utvärderingar i eller av den offentliga sektorns organisationer. I kapitel 1 drar författarna sammans några slutsatser om moderna utvärderingar. Kapitlet tar också ett historiskt perspektiv på frågan om varifrån kommer utvärderingstrenden. I kapitel 2 drar författaren slutsatsen att utvärderingar sällan tycks användas i enlighet med spridda ideal om instrumentell användning. Kapitlet tar upp sex användningar av utvärdering, instrumentell, upplysande, legitimerande, interaktiv, taktisk och rituell användning. I kapitel 3 diskuteras möjligheten för en organisation att ta hjälp av utvärderingar för att undvika hinder att lära sig av sina misstag. Kapitel 4 tar upp frågan om utvärdering som styr medel i en verksamhet. Kapitlet belyser svårigheterna att i ett avreglerat system styra med hjälp av utvärdering. Kapitel sex diskuterar utvärderingarnas svårigheter och möjligheter att påverka en utveckling. För att en utvärdering ska bidra till en utveckling måste utvärderarna och de som ska driva verksamheten vidare acceptera utvärderingen. I sista kapitel drar författarna sammans några slutsatser om moderna utvärderingar. Boken är en tankställare inför framväxande och alltmer spridda utvärderingsideal och ambitioner.

Utvärdering används alltmer i olika sammanhang. Det ställs många frågor kring användandet och om utvärderingarnas resultat omsätts i handling. Utvärderingsinstrumentet används allt flitigare i offentliga verksamheter. En anledning till detta kan det vara för att offentliga myndigheter är målstyrda. Utvärdering av en målstyrd verksamhet är en uppföljning av de uppsatta målen. Utvärdering ger beslutsfattarna information om hur det går och är ett beslutunderlag för att gå vidare.

Den kommunala skolan är en offentlig verksamhet som är mål- och resultatstyrd. Utvärdering sker på lokal nivå, kommunal nivå och på nationell nivå. Mängder av utvärderingar genomförs årligen som kan ibland ses som tidskrävande och inte värdeskapande. I kap. 11 ger författarna en möjlig enkel förklaring till det ökade behovet av utvärdering i den offentliga sektorn. De offentliga organisationerna består av fler självständiga enheter. Varje enhet blir en egen organisation vars ledning använder utvärdering för att markera organisationers gränser. De kommunala skolorna är decentraliserade. Det leder till att avståndet till central ledning ökar som i sin tur ställer krav på utvärdering.

Utvärderingar i svensk offentlig sektor blir oftare mer avancerade och har höga ambitioner. Den nyare utvärderingstekniker ofta innehåller moment av dialog eller åtminstone socialt samspel. De görs alltmer synliga än tidigare som kan vara en annan förklaring till den kraftig ökning av utvärderingar. Författarna tycker att decentralisering, uppmärksamhet och kanske modetrenden har ökat antalet användare liksom dessas användning av utvärderingarnas resultat.

Författarna går sedan in på användandet av utvärderingar. Deras intryck är att användnings-sätten har ökat i antal. Deras ambition med denna skrift har varit att an sprida kunskap om att användandet av utvärdering inte har varit enbart ett instrument för sanningssökande. Utvärdering ses idag som ett bland fler styrinstrument. När man väl använder utvärdering som styrinstrument blir maktaspekten viktig. En annan intressant fråga är den legitimitet en utvärdering kan ge för att verkställa ett beslut.

När man väl diskuterar användning och effekt av utvärdering, tycker författarna att det är viktigt att ingripa utvärderingsprocessen. De hävdar att det är ofta utvärderingsprocessen som påverka den utvärderande och kanske beställaren än själva slutliga rapporten.

Frågan om, när och på vilket sätt utvärdering är och skulle vara ett styrinstrument belysas i boken men det slutliga svaret finns inte i boken. Författarnas ambition har varit att belysa användandet av utvärdering som styrinstrument.

Utvärdering, enligt författarna ofta inte kunnat ge entydiga svar dock lever förhoppningen att man med utvärderingar skulle kunna fastslå sanningen om värdet av en verksamhet. Samma förhoppningar pratar man om för att åstadkomma en organisation där utveckling är baserad på gemensamma lärdomar av egna och andras erfarenheter. Det som vi kallar lärande organisation där lärandet tänks ske på distans och utvärdering lär bli ett viktigt instrument.

Mot slutet av kapitel 11 skriver författarna om utvärdering som en problemorienterad metod som har blivit alltmer populär. Utvärdering i sig löser inga problem tvärtom kan problemen förvärras. Under utvecklingsprocessen ökar medvetenheten om att det kan finnas problem. Attraktionskraften för utvärderandet ligger i vår tro att vi kan lösa problem bara vi vet om dem. Lösningar har vi gått om. Det är brist på problem på vår tids organisationer. När vi väl har löst problemen är det givet att situationen blir bättre.

Författarna lyfter fram några problem som är generella tycker jag inom den offentliga sektorn. Att utvärdera, tycker författarna inte leder med automatik till förändringar. En utvärdering används ibland okritiskt och beställaren mer har genomfört utvärderingen för att det ska så vara. Ibland är beställaren helt enkelt inte beredd att ta till sig resultaten av en utvärdering. Ibland är förändrings-motståndet så stort så att utvärderingsresultat inte används i praktiken för att det handlar ibland om att bevaka sina intressen. Det kan också vara en fråga om rädsla för att förlora resurser och makt.

Som ledare för pedagogisk verksamhet som är politisk styrd känner jag igen ovannämnda problem med utvärdering där frustration, konflikter eller passivitet kan bli resultaten av olika typer av utvärderingar istället för förbättringar och förändringar. Utvärderingen har jag upplevt ger resultat när den är accepterad av både den som ska utvärderas och den som ska utvärdera. Resultaten av utvärderingen bör också presenteras i rätt tid i beslutprocessen samt att förslagen till förändring är väl underbyggda och relevanta. I skolvärlden brukar man prata om den demokratiska vägen i utvärderingsprocessen på lokalnivå. Genom att skapa dialog och delaktighet i utvärderingsprocessen ökar sannolikheten för att förändringar kommer till stånd. Relationer skapas och förtroende byggs upp under utvärderingsprocessen.
Det är viktigt dock att komma ihåg att resultaten på en utvärdering inte presenterar hela sanningen. Det är viktigt att förmedla det till medarbetarna. Den speglar de bedömningar som utvärderaren görs baserat på den information som inhämtades. Utvärdering är sällan eller aldrig det enda beslutunderlaget som man förmå tro ibland av politikerna för att legitimera ett beslut.

Baserat på min erfarenhet från skolvärlden är det problematiskt om utvärdering inte ses som en process där hela utvärderingsprocessen leder till reflektion och diskussion. Utvärdering kan också ses som problematiskt om man förväntas att omgående sätta igång en förändringsprocess. Resultaten från en utvärdering bör ses som en process där frågorna kommer upp på bordet, vilket ökar medvetenheten och bidrar till att lägga grunden till förändringar. Utvärdering leder inte direkt till förändring men ökar medvetenhet. Så småningom kan utvärdering bidra till att attityder förändras och leda till förändring.

Slutligen, tycker jag att vi sätter mer och mer tid på att utvärdera hit och ditt. Det blir mindre och mindre tid som är avsatt i den dagliga verksamheten för diskussion och reflektion där frågor tas om hand och leder till förbättring och förändring. Boken har väckt några frågor hos mig: Ska man ifrågasätta vissa utvärderingar och helt enkelt inte genomföra dem om man tycker att de inte gagnar den egna verksamhet eller ska vi ägna oss mer tid för att utvärdera utvärderingar eller utvärderare? Hur vet vi vilken utvärdering kan vi använda oss av som ett styrmedel för organisationen? Är utvärdering en modetrend som är på väg att dö ut eller håller den på att bli ännu mer komplicerad och kräver ännu mer kunskap och kompetenser för att hantera den? Befinner vi oss i en förvaltningsfas där det är brist på problem och därför genomför vi utvärderingar för att finna problem som vi har inga problem på att hitta lösning för?

Profiler - Så gör du profilen enklare att hitta

Profiler - Så gör du profilen enklare att hitta