I skolvärlden har man länge pratat om en skola som gynnar utveckling och ger önskvärda resultat. Vi som arbetar i skolan får höra om modeller och kostnadseffektiva planer, regler och normer och mest av allt kvalitet som alla ska sträva efter. Vad menas med kvalitet? Hur mäter vi kvalitet? Hur försäkrar vi oss kvalitet i skolan? Vilken forsknings metod bör vi använda oss av om vi nu ska bedöma kvaliteten på skolan?
Dahlberg F., Moss P., Pence A. (2009) ifrågasatt begreppet kvalitet och diskuterade frågan om vi befinner oss på väg från kvalitet till meningsskapande. I kap. 2 citerar författarna Harvey(1989) som skriver om det moderna projektet. Detta projekt syftade till att utveckla objektiv vetenskap, universell moral och lag, och självständig konst,..Idén var att använda den ackumulerade kunskap som skapats av många individer för att berika människors liv. Utveckling av rationella tänkesätt lovade befrielse från mytens och religionens irrationalitet. Genom det moderna projektet skulle mänsklighetens universella, eviga och oföränderliga kvaliteter uppenbaras. Enligt Lather¹, (1991, s.88) som författarna hänvisar till krossades optimism under nittonhundratalets fasansfulla historia. Modernitetens oförmåga att förstå och tillmötesgå mänsklig mångfald ledde till en växande skepticism. Dess skepticism tog form i det som kallats det post modernistiska projektet. Detta projekt välkomnar subjektivitet, komplexitet, individuella och sociala olikheter som källor till kreativ anpassning. Ur det postmoderna perspektivet finns det ingen absolut kunskap och ingen absolut verklighet. Människor är engagerade i interaktioner med andra för att skapa mening och inte för att söka sanningen. I kap. 5 anser författarna att diskursen om kvalitet kan förstås som en produkt av upplysningstiden och modernitetens strävan efter ordning och kontroll och grundat på objektivitet och kvantifiering. Men om man har postmodernitetens linser kan man se ny diskurs om meningsskapande där omdömet utförs i interaktion med andra och är subjektivt.
Skolan är en politisk styrd organisation. Som rektor har man ansvar för att verksamheten bedrivs och att beslut fattas i enlighet med bestämmelserna i skollagen, läroplanerna, skolformsförordningarna, kursplaner och betygskriterier. I varje mål- och resultatstyrd verksamhet måste verksamheten kunna följas upp och utvärderas. Det finns lagar och regler om våra skyldigheter att resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen…(Lpo94 kap.2.8,Lpf 94 kap.2.6) Resultat ger underlag för förnyelse och förbättring i syfte att öka måluppfyllelse.
¹ kap.2, sid. 23
I den enskilde skolan ska de nationella målen konkretiseras och omsättas i praktisk handling. Man måste ta reda på i vilken grad eleverna når målen. Man behöver också titta på vad skolan har presterat. Uppföljning och utvärdering ska ske på alla nivåer i skolanssystemet.
Hur mäter man kvalitet? Idag finns det i Sverige och runt om i världen höga krav på kvalitets- och resultatdokumentation. Kvalitets- och resultatmätning (KRM) räknas av många som ett nyckelinstrument i den offentliga sektorn som är resultatstyrd. KRM är mindre kostnadskrävande och effektivare sätt att granska offentliga verksamheter. Enligt Lindgren L. (2008) är kvalitets- och resultatmätning en mätning av olika egenskaper av en organisations verksamhet. Mätningen görs regelbundet med hjälp av kvantitativa mått. Till skillnad från resultatmätning som fokuserar på verksamhetens prestationer och effekter avser kvalitetsmätning alla led i verksamheten (inflöden, processer, prestationer och effekter). Enligt detta synsätt blir resultatmätning en del av kvalitetsmätning.
Författaren, Lindgren L(2008) problematiserar dock kvalitets- och resultatmätning(KRM) som ett utvärderingssystem för att mäta kvalitet i den offentliga sektorn. Det är svårt att konstruera och använda sig av KRM- systemet. Osäkra effektmått och orsakssamband är vanligt förekommande i det kvalitets- och resultatmätningssystem i den offentliga sektorn. En verksamhets effekter påverkas av en mängd oberoende faktorer i omvärlden. Det är därför svårt att säga att de uppmätta effekterna i KRM beskriver just den verksamheten. Ett annat användningsproblem är tolkningen av målen så att de blir mätbara vilket innebär att det sker en avgränsning av målen. Det kan lätt hända att man väljer de aspekter som är lätt mätbara och de övriga väljs bort oavsett relevans. Lindgren avslutar kapitel sex om genomförande och användningsproblem med att hänvisa till Newcomer (1997) som uppmärksammar en stor skillnad mellan att ha kvalitets- och resultatinformation och att faktiskt använda sig av den.
Hur försäkrar vi oss kvalitet i skolan? I strävan efter kvalitet, ordning och kontroll bör man, tycker jag ta hjälp av systematiska och regelbundna observationer samt avstämningar och kartläggningar för att ta reda på vad som fungerar bra respektive behöver utvecklas. Informella möten och samtal med lärare och elever är givande men räcker inte. För att få syn på vad man egentligen vet om den egna skolas undervisning, personalens syn på lärande, deras värderingar, samt hur de arbetar med uppföljning och analys av elevers kunskapsutveckling bör man också ha strukturerade samtal, observationer och reflektioner kring undervisningens organisation, innehåll, arbetssätt och resultat.
Utvärdering av en mål- och resultatstyrd verksamhet är en uppföljning av de uppsatta målen. Utvärdering ger beslutsfattarna information om hur det går och är ett beslutunderlag för att gå vidare. När man väl diskuterar användning och effekt av utvärdering, tycker författarna, Romback b. och Sahlin-Andersson K. (2010) att det är viktigt att ingripa utvärderingsprocessen. De hävdar att det är ofta utvärderingsprocessen som påverka den utvärderande och kanske beställaren än själva slutliga rapporten.
Det är viktigt, tycker jag att komma ihåg att resultaten på en utvärdering inte presenterar hela sanningen och att man förmedla detta till medarbetarna. Resultaten på en utvärdering speglar de bedömningar som utvärderaren görs baserat på den information som inhämtades. Utvärdering är sällan eller aldrig det enda beslutunderlaget som man förmå tro ibland av politikerna för att legitimera ett beslut.
Baserat på min erfarenhet från skolvärlden är det problematiskt om utvärdering inte ses som en process där hela utvärderingsprocessen leder till reflektion och diskussion. Utvärdering kan också ses som problematiskt om man förväntas att omgående sätta igång en utvecklingsprocess. Resultaten från en utvärdering bör ses som en process där frågorna kommer upp på bordet, vilket ökar medvetenheten och bidrar till att lägga grunden till förändringar. Utvärdering leder inte direkt till förändring men ökar medvetenhet. Så småningom kan utvärdering bidra till att attityder förändras och leda till förändring.
Vilken forsknings metod bör vi använda oss av om vi nu ska bedöma kvaliteten på skolan? Man bör, tycker jag använda sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Frågan lär bli i vilken utsträckning ska man välja den ena eller andra? Bjørndal C.(2002) hänvisar i kap. 6 till Holme och Solvang(1996) som skiljer mellan fyra karaktäriska drag där användning av det kvalitativa respektive det kvantitativa metoder visar på olika möjligheter och begränsningar. De fyra drag är undersökningens profil, undersökningens uppläggning, datainsamling och tolkning av data. Möjligheterna och begränsningarna samt för- och nackdelarna av både metoder är av komplex art och det kan vara svårt att välja mellan den ena eller andra. Det är dock viktigt att bedöma de starka och svaga sidor med de konkreta metoder man bestämmer sig för.
Är det rättvist eller orättvist att utvärdera och göra en bedömning i och av skolan? Waldow¹ belyser utbildningssystemets avgörande roll i frågan om meritokratisk² fördelning av livschanser. Om en tilldelning av livschanser ska uppfattas som meritokratisk, måste de bedömningsprocesser som är förknippade med den uppfattas som rättvisa. Mätningen och bedömningen av elevernas kunskaper, prestation och begåvningar blir därför en nyckeloperation. Eftersom skolan är mål- och resultatstyrd kan bedömningen av skolan leda då till olika resultatmått. Enligt författaren får det dagliga arbetet i skolan och ytterst för elevers lärande konsekvenser av att styras och diskuteras i termer av elevers resultat. Därför uttrycker författaren behovet av att kunna se hur resultatstyrning och de principer den bygger på påverkar arbetet i skolan.
Utvärdering utgör en kontinuerlig process som enligt Bjørndahl C.(2009) består av konstaterande, värdering och förbättring. Det är alltså något som alla pedagoger i viss utsträckning gör i sin praxis, men som pedagogisk ledare har jag ansvar att se till att det sker medvetet, genomtänkt och systematiskt. Som professionell lärare och skolledare behöver man också balansera mellan inre och yttre krav på skolan och elever och inte minst mellan bedömning i och av skolan. Genom att betrakta bedömning i ett brett perspektiv inser jag möjligheten att se de gemensamma dilemman och utmaningar lärare och skolansvariga på olika nivåer i utbildningssystemet står inför.
¹ Folke-Fichtelius M & Lundahl C., (2010) ²En meritokratisk självbild är, delvis en syn på att sociala roller och livschanser ska fördelas på grundval av individuell prestation respektive prestationsförmåga.
Referenslista
Bjørndal, Cato R. P. (2005) Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Dahlberg, Gunilla; Moss, Peter & Pence, Alan (2001) Från kvalitet till meningsskapande postmoderna perspektiv – exemplet förskolan. Stockholm: HLS förlag.
Lundahl, Christian & Folke- Fichtelius Maria (red) (2010) Bedömning i och av skolan - praktik, principer, politik. Lund: Studentlitteratur. s
Lindgren, Lena (2008) Utvärderingsmonstret - Kvalitet och resultatmätning i den offentliga sektorn. Lund: Studentlitteratur.
Rombach , björn & Sahlin-Andersson, Kerstin(2010) Från sanningssökande till styrmedel. Moderna utvärderingar i offentlig sektor, Santérus förlag
